Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Poetisk hemkänsla tack vare pandemin

Poesivandringar under bar himmel och konstutställningar i skyltfönster. När covid-19 tvingar kulturens arrangörer att uppfinna smittsäkra scener och utställningsrum finns fler vägar att gå än de digitala.

"Det finns en känsla av alienation i en stad som hela tiden försöker vara ny och modern" resonerar Erik Jonsson, koordinator på Littfest i Umeå. I år tar man hjälp av poeter för att skapa nya referenspunkter till olika platser i staden. Arkivbild.Bild: Johan Gunséus/TT
Fjolårets festival ställdes in med 24 timmars varsel. I år har arrangörerna jobbat hårt för att kunna genomföra Littfest mellan den 18 och 20 mars i Umeå, trots pågående pandemi och om möjligt utan att ge avkall på det som har varit festivalens hjärta. Tidigare har festivalbesökarna köat för att ta del av festivalfredagens årliga poesiläsningar på Bildmuseet.
– De har varit ett stående inslag och de har varit kopiöst populära. När författare kommer upp till Umeå för första gången har de blivit alldeles chockade över att poesiläsningarna är så populära att man inte kommer in, säger Erik Jonsson, en av Littfests tre koordinatorer.
Med hjälp av stadsvandringar med poeter som Nils Louis Fredriksson, Juvva Pittjá, Andra Anna, Faiza Issa och Sofia Jannok hoppas man nu kunna skapa en ny hemkänsla i en stad som annars kan kännas ”kall och sluten”, skriver Littfest på hemsidan.
I bakhuvudet hade arrangörerna även sin frustration över böckernas korta livslängd och över att även Littfest blivit en del av ”dagssländetänkandet”, trots att man inte alls ville det, berättar Erik Jonsson. Hur skulle man kunna spjärna emot? Parallellt med det ville man också hjälpa publiken att hitta nya kopplingar till staden Umeå.
– När vi gick runt tänkte vi att vi vet ganska mycket om hur de här platserna är kopplade till äldre litteratur, men hur skapas de på nytt? Det finns en känsla av alienation i en stad som ständigt ska försöka vara ny och modern. Man behöver nya referenspunkter.
Varje poesivandring rymmer fyra stopp för en pandemianpassad poesipublik. Poeterna har själva valt var i Umeå de ska läsa sina dikter, som ”rör sig i något slags universum som anknyter till respektive plats”, förklarar Erik Jonsson. Någon är nyinflyttad, men samtliga poeter har koppling till staden och Erik Vernersson, som har skrivit diktsamlingen ”Kroppsspråk, döda”, har valt att läsa utanför Hemgårdens äldreboende.
– Många läser förstås vid Umeälven, men även vid Scharinska villan, ett för många generationer klassiskt uteställe, säger Erik Jonsson.
För konsten är det kanske inte lika lätt att flytta utomhus vintertid. I Stockholm visar galleriet Candyland just nu konstnären Natalie Sutinens videoverk genom gallerifönstren och för åskådare ute på gatan. Helgtid kan de besökare som vill också gå in i galleriet.
I Borås har det nu stängda Textilmuseet flyttat utställningen ”We knit for peace” till sex skyltfönster i stadskärnan för att slippa skjuta upp eller ställa in. Utställningen är ett samarbete med Cirkus Cirkör, Borås Stadsteater och Hemslöjdskonsulenterna, som tillsammans med museet uppmanade allmänheten att skicka de bidrag som nu ställs ut.
”Vi bedömde att det viktigaste inte är att utställningen visas inne på Textilmuseet, utan att genomföra vårt uppdrag att berika Boråsarnas och alla besökares liv med kultur”, skriver museichefen Ulrika Kullenberg i ett pressmeddelande.
Fakta

Nya sätt att föra ut kulturen

Littfest i Umeå arrangerar stadsvandringar med poesi, som får ersätta de populära poesiläsningarna på Bildmuseet. Den 18–20 mars.

Galleri Candyland i Stockholm visar Natalie Sutinens videoverk genom gallerifönstren, samt inne i galleriet, till och med den14 mars.

Textilmuseet i Borås har flyttat utställningen "We knit for peace" till sex skyltfönster. Visas till och med den 16 maj.

Gå till toppen