Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Polariseringen blir en bra mylla för olika konspirationsteorier

Konspirationsteorier kan tydligen uppstå i olika tider och omgivningar, såväl i moderna och urbana stadsmiljöer som ute i den mer isolerade globala periferin. Bilden är från den så kallade Tusenmannamarschen som samlade en brokig skara nyligen i Stockholm.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Läser i dagspressen och ser på tv om de märkliga demonstrationerna, runt om i världen, genomförda på initiativ av coronaförnekare och andra konspirationsteoretiker. I Stockholm genomfördes den under samlingsnamnet ”Tusenmannamarschen”. Tidningen Expo hävdar, att flera högerradikala profiler deltog i demonstrationen, som förutom inslag av såväl antisemitism som klimatförnekelse, även luftade olika typer av konspirationsteorier i Trumpanhängarnas anda.
En av mina första lärartjänster hade jag i Gällivare kommuns skogsbygder för snott räknat ett halvt sekel sedan. För en levnadsglad ungkarl fanns inte så många nöjen där, så veckans höjdpunkt var fredagsbastu med starköl. Det diskuterades självklart politik i bastun och en av de vänsterpolitiskt orienterade bastubadarna hade enligt mitt tycke vettiga åsikter, som någorlunda sammanföll med mina egna.
Vid ett tillfälle slog han dock näven i bastulaven och utropade: ”Nu djävlar tar jag dom snart”! När vi pockade på en förklaring, så visade han oss ett kartblad där hans hus faktiskt var placerad mitt på en nod där en longitud- och en latitudlinje korsar varandra. Det var illa nog, att bo på en latitud- eller longitudlinje, men att bo på en korsning var etter värre.
Enligt honom var gradnätets linjer avlyssningsredskap och vid korsningarna var man särskilt sårbar för avlyssning. Vem som avlyssnade och vad som avlyssnades framgick aldrig av resonemanget. Själv drog jag vidare efter vårterminens slut. Vi sågs aldrig mer, men förmodligen letar han fortfarande efter sina osynliga fiender där uppe i obygderna.
Coronaförnekarna hävdar, att det inte finns någon pandemi och således behövs inga restriktioner, eftersom allt bara är ”globalisternas lurendrejeri”. Vid Stockholmsdemonstrationen visar någon en skylt med texten ”Återvandring nu” och någon annan har en skylt med texten ”Fängsla Löven och Reinfeldt”.
Demonstrationens huvudarrangör är egenföretagare och försäljare av starkt ifrågasatta alternativa läkemedel. Vaccination och munskydd är förkastligt, enligt några av demonstranterna. Alla dessa konspirationsrörelsens disparata tankar, idéer och omvärldsanalyser i en turbulent värld med en klangbotten av undergångsstämning, påminner om de medeltida eskatologiska rörelserna i de olika pestvågornas tid.
De påminner också om 1800-talets stora kolerautbrott i Europa, med över 100 miljoner döda. Enligt Björn Wiman (DN 14/3) kom då rykten i svang, att myndigheterna förgiftat arbetarkvarterens brunnar. Framför allt myndigheterna, men även judarna, har från medeltiden och framåt fått bära hundhuvud för diverse olyckor och epidemier. Det fanns tydligen antisemitiska inslag även i Stockholmsdemonstrationen, enligt tidningen Expo.
Konspirationsteorier kan tydligen uppstå i olika tider och omgivningar, såväl i moderna och urbana stadsmiljöer som ute i den mer isolerade globala periferin, typ Norrbottens inland. Dagens konspirationstroende eliter hämtar nog sin näring i klimatkrisen och pandemin, medan gårdagens norrbottniska konspirationstänkande nog refererade mer till Kalla kriget. Konspirationsteorier har, oavsett tillkomstmiljö kostat liv, inte bara vid upplopp och pogromer, utan även på grund av kvacksalvare och vaccinationsförnekare.
Tyvärr rår vi inte på dagens ekonomiska, politiska och kunskapsmässiga klyftor och den polariseringen i dagens samhälle är en bra mylla för olika konspirationsteoriers grogrund, såväl här som utomlands. Eller som Ingemar Stenmark svarade en frågvis journalist en gång: ”Det är int´ lätt att förklar´ för en som int´ begrip”.
Åke Lindroth Farhult
Gå till toppen