Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Över 100 säkerhetshot kvar i landet

Ett stort antal personer som anses utgöra en fara mot rikets säkerhet blir kvar i Sverige, trots att de dömts till utvisning. För första gången redovisar Säpo hur många det handlar om – i dagsläget runt 130 personer.

En stor del av de utlänningar som anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet blir kvar, enligt Säkerhetspolisens chef Klas Friberg.Bild: Pontus Lundahl/TT
Säkerhetspolischef Klas Friberg Säpo kallar gruppen för ett ”ackumulerat säkerhetshot”.
– Det är en utmaning för oss men också för samhället. Vi jobbar naturligtvis med att göra vårt bästa för att se till att det inte sker några brott eller terrorbrott från de här individerna, säger han i samband med att Säpo presenterar sin årsbok.
De senaste åren har Migrationsverket eller domstol fattat beslut om utvisning för 200 utländska medborgare som anses utgöra ett hot mot Sverige.
Enligt Säpo har ungefär en tredjedel av dem utvisats – men resten har blivit kvar.
Det handlar dels om personer som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, och som Säpo bedömer som säkerhetshot, och dels om personer som kan ha bott i landet länge men som Säpo anser bör utvisas enligt LSU (lagen om särskild utlänningskontroll). Det var exempelvis fallet med de uppmärksammade utvisningsbesluten mot ett antal imamer för ett par år sedan.
Men många går alltså inte att utvisa eftersom de är hotade i sina hemländer och riskerar exempelvis förföljelse eller tortyr.
Alternativet blir då att de ställs under anmälningsplikt och fortsatt övervakas på olika sätt av myndigheterna i Sverige. Något som enligt Klas Friberg inte ska underskattas.
– Vi vet att många av dem tycker att det är besvärligt, ihop med att man får besök av oss eller andra rätt ofta, säger han.
Säpo arbetar också med att få säkerhetshot att på egen hand lämna landet.
– Vi vidtar sådana åtgärder för att få dem att själva verkställa sig. Det finns individer som tycker att de aktiviteter vi utövar är så besvärande att en del av dem verkställer sig själva, säger Friberg.
En statlig utredning föreslog förra våren att Säpo ska i större utsträckning ska få använda hemliga tvångsmedel mot utlänningar som anses vara säkerhetshot. De ska få hållas längre i förvar, och de som inte är i förvar ska inte få lämna sin vistelseort. Brott mot anmälningsplikten ska också kunna ge två års fängelse.
I juni väntas regeringen lägga en lagrådsremiss baserad på förslagen.
TT: Bedömer ni att lagförslaget kan lösa problemet eller behövs ytterligare åtgärder?
– I grunden är vi positiva till förslaget, men att det kommer att lösa hela situationen är inte min uppfattning, säger Friberg.
Under året har även den krypterade telefontjänsten Encrochat, som hackades av fransk polis, haft betydelse för Säpo.
– Vi har fått del av det som ansetts vara intressant för oss, och det har haft betydelse åtminstone ur underrättelsesynpunkt, säger Klas Friberg.
Däremot ska Säpo inte ha inlett någon brottsutredning eller förundersökning med materialet.
Friberg konstaterar att det är tydligt att både den grova organiserade brottsligheten och den våldsbejakande extremismen använder sig av krypterade plattformar för att planera dåd.
– Jag kan inte säga hur stor användningen är, men att det används gör det oerhört svårt för oss att både kartlägga och förhindra den våldsbejakande extremismen, det är solklart, säger Klas Friberg.
Säkerhetspolischefen vill nu se nya lagar för att brottsbekämpande myndigheter enklare ska kunna få tillgång till krypterad kommunikation.
– Vi tycker att man åtminstone bör utreda frågan om att ålägga sociala medieplattformar en lagringsskyldighet för meddelanden, säger han.
TT: Men kommer det åt krypterade telefontjänster som Encrochat?
– Det kommer säkert inte åt det till fullo, men det minskar utrymmet och höjer tröskeln för den här typen av användning, säger han.
Sedan knappt ett år tillbaka har Säpo också numera tillgång till det hemliga tvångsmedlet hemlig dataavläsning – som tillåter polisen att i smyg ta sig in i brottsmisstänktas datorer och mobiler och samla på sig information.
– Det har varit ett positivt verktyg för oss som gett oss underlag både inom våldsbejakande extremism men också främmande stater, säger Friberg.
Det senaste året har ett antal kvinnliga IS-sympatisörer återvänt till Sverige från Syrien.
TT: Vad har ni för information om de män som finns kvar i konfliktzonen, väntas de också hem?
– Jag kan konstatera att vi haft återvändare under ett antal år tillbaka i Sverige, och ett flertal av dem har varit män. Där har vi tillsammans med andra myndigheter agerat. Det finns män kvar i området med någon närmare information om vad vi väntar oss vill jag inte ge, säger Klas Friberg.
Säpo har tidigare bedömt att det kan finnas svenska IS-anhängare som sägs vara avlidna kvar i konfliktområdet, men som fortfarande är vid liv. Det är oklart hur många som är tillfångatagna respektive på fri fot.
Fakta

Ur Säpos årsbok

I sin årsbok för 2020 slår Säpo fast att hotet från både främmande makt och våldsbejakande extremism fortsätter öka.

Angriparna har fått en ökad förmåga som stöds av digitalisering och polarisering i samhället.

Pandemin har inneburit nya sårbarheter som utnyttjas. Exempelvis bedrivs desinformation och pandemin används som propaganda.

Underrättelsehotet från främmande makt har breddats och blivit mer komplext. Ryssland, Kina och Iran pekas ut som huvudaktörer.

Terrorattentatshotet mot Sverige anses fortsatt vara förhöjt, en tre på den femgradiga skalan, vilket innebär att ett attentat kan inträffa.

Inom den högerextrema miljön har gränsen mellan våldsbejakande och icke våldsbejakande högerextremism blivit allt mer diffus och intresset för miljö- och djurrättsfrågor har ökat.

Källa: Säpo

Gå till toppen