Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Det finns många olika delar av krigshistorien som behöver berättas

De vita bussarna spelade en viktig roll i krigets slutskede.Bild: Thomas Brun
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Det har framförts olika åsikter om i vilken stad förintelsemuseet skall uppföras, Stockholm eller Malmö. När det gäller räddningsinsatserna av judiska flyktingar var det längs den skånska kusten det mesta tilldrog sig. Frivilliga svenskar och danskar, familjefäder, unga pojkar som i små fiskebåtar med risk för eget liv och i kulregn från tyskt artilleri transporterade judiska flyktingar till kustorterna Falsterbo, Malmö, Landskrona, Helsingborg. Intensivast var den trafiken mellan Danmark och Helsingborg. Historien hämtar jag från Conny Palmkvist bok ”Sundets Röda Nejlikor”. De poliser och övriga frivilliga i Helsingborg som samordnade omhändertagandet av flyktingarna förtjänar en egen del i det tänkta museet. När koncentrationslägren slutligen tömdes, fraktades människor i tusental med båtar och med de vita bussarna till Malmö.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen