Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Sopsortering räddar inte klimatet.

Små insatser för klimatet, som källsortering eller vegetarisk kost, kan leda till mindre klimatsmart beteende på andra viktigare områden.Bild: JESSICA GOW / TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
År 2020 blev ett rekordår för svenskarnas källsortering. Aldrig förr har så mycket lämnats till återvinning, uppgav Förpacknings- och tidningsinsamlingen i ett pressmeddelande i förra veckan.
Det låter glädjande, kanske har coronakrisen fått fler att ta även klimatkrisen på allvar?
Men tyvärr är det långt ifrån säkert att den ökade återvinningen är en positiv nyhet för klimatet. För det första verkar en orsak till den större mängden återvunnet material vara att fler förpackningar används i hushållen, bland annat på grund av ökad näthandel.
För det andra kan små klimathandlingar olyckligtvis medföra en kontraproduktiv effekt för de totala utsläppen, visar psykologisk forskning. Detta har bland annat uppmärksammats av Klimatpsykologerna, som arbetar med att förstå och förmedla kunskap om klimat- och miljörelaterat beteende.
Ett problem med små insatser för klimatet, som källsortering eller vegetarisk kost, är att det kan leda till mindre klimatsmart beteende på andra viktigare områden. Exempelvis har studier visat att den som sopsorterar tycker det är mer okej att köra mycket bil jämfört med dem som inte gör det, enligt Klimatpsykologerna.
Den lilla handlingen skapar en omedveten upplevelse av att ha gjort rätt för sig och därmed känns det okej att unna sig en klimatskadlig handling, ett fenomen som kallas moraliskt rättfärdigande. Detta hänger också samman med att människor tenderar att överskatta effekten av sina beteenden.
När burkarna är pantade, kartongen lagd i rätt behållare och quornbiffen ligger i magen är man nöjd med sig själv, sätter sig med gott samvete i bilen och kör till flygplatsen för att åka på semester.
Ett annat feltänk forskare i klimatpsykologi upptäckt är att en majoritet tror att de själva agerar mer miljövänligt än andra – vilket förstås är direkt omöjligt. Även detta kan skapa en känsla av att ha gjort sitt.
Lösningen är förstås inte att sluta sortera sina sopor. Men vad som blir tydligt är vikten av att fokusera på stora systemförändringar, snarare än enskilda individers konsumtionsmönster.
Och även på politisk nivå är det viktigt att lägga energi på rätt saker. På samma sätt som privatpersoner kan luras att tro att små beteendeförändringar ger stor klimateffekt kan enkla politiska åtgärder ta uppmärksamhet från verkligt viktiga förändringar. Det är därför viktigt att analysera och utvärdera vilka klimatsatsningar som är mest effektiva. Exempelvis har Riksrevisionen kritiserat statliga satsningar på att öka andelen miljöbilar för att vara dyra i förhållande till nyttan:
”I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga”, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.
Ändå vill regeringen fortsätta på det inslagna spåret och utvidga bonus-malus-systemet. Sverige måste ha en regering som tar klimatet på allvar och vågar göra stora förändringar med verklig effekt.
Gå till toppen