Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionAkademisk frihet

Aktuella frågor
”En gräns har passerats. Det är oacceptabelt att politiska krafter försöker påverka universiteten.”

I en tid då universiteten ifrågasätts från olika håll är det viktigare än någonsin att låta de akademiska värdena om öppenhet, oberoende, akademisk frihet och integritet visa vägen. Det skriver Kerstin Tham och 
Erik Renström, rektor vid Malmös respektive Lunds universitet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det är viktigt att lärare, forskare och studenter nu krokar arm för att skapa ett konstruktivt och kreativt samtalsklimat, skriver Kerstin Tham och 
Erik Renström.

Annons

Universitetens roll i samhället är något som vi ser allt större anledning att påminna politiker, studenter och även våra egna forskare och lärare om.

På senare tid har vi sett en oroande utveckling där respekten för universitetets oberoende och för de akademiska värden som är centrala i ett demokratiskt land, saknas.

Påtryckningar och försök att tysta forskare och lärare kan ske på många sätt. Hat på sociala medier, uppmaningar om bojkott av lärosäten eller forskare och lärare som tar upp svåra och kontroversiella ämnen, uppmaningar till universitetsledningar om att ta bort forskningsresultat eller kursmoment som går emot någons världsbild eller politiska uppfattning. Inte sällan handlar det om ämnen som migration, kriminologi, klimat och genus.

Annons

Det senaste året har även forskare som publicerar resultat om pandemin, vaccin och smittspridning attackerats från olika håll, även forskare emellan. Det nyligen uppmärksammade försöken till politisk styrning av utbildningsinnehåll vid Malmö universitet är ytterligare exempel.

Annons

Politisk klåfingrighet fick Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin att mejla universitetet och ifrågasätta innehållet i en kurs, ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning” som ska ges i höst. Axén Olin har bett om ursäkt, men att hon överhuvudtaget mejlade universitet i frågan är något av ett tecken i tiden.

Nu har studenters kritik av Malmö universitets masterutbildning i sexologi, där en gästföreläsare tagit upp rasistiska sexuella stereotyper, lett till att politiska partier och organisationer ställer krav på att förändra utbildningens innehåll.

En gräns har passerats. Det är oacceptabelt att politiska krafter, oavsett var de befinner sig på den politiska skalan, försöker påverka innehåll i kurser eller forskning vid universiteten.

Men debatten om innehållet i sexologiutbildningen är komplex och rymmer viktiga frågor. En av dem är studenternas inflytande. Studenter ska ha inflytande och bidra till utveckling av utbildningen. Det är betydelsefullt och ska uppmuntras av universitetet. Samtidigt måste kontroversiella ämnen kunna utforskas och diskuteras utifrån olika teorier och perspektiv. Universitetens uppgift och ansvar är att problematisera och lyfta fram även mörka delar av historien. Det är ofta en svår balansgång. Det polariserade debattklimatet riskerar att tysta lärare, forskare och studenter som är rädda för att trampa fel. Det är en utveckling som inte gynnar någon. Det som skett de senaste åren vid flera amerikanska universitet, där utbildning i många fall numera är minerad mark, är ett varnande exempel.

Annons

Annons

En annan fråga som hamnat i fokus de senaste dagarna handlar om arbetsmiljö. Universiteten och högskolorna i södra Sverige har tillsammans över 70 000 studenter och 15 000 anställda. Att det finns en mångfald bland studenter, medarbetare, i forskning och utbildning, innebär naturligtvis inte att universiteten är vaccinerade från rasism och diskriminering. De akademiska cheferna har ett arbetsmiljöansvar och det är viktigt att de arbetar förebyggande när det gäller diskrimineringsfrågor, i enlighet med diskrimineringslagens krav. Som arbetsgivare ska lärosätena skapa en god arbetsmiljö för såväl studenter som medarbetare.

Det är alltså viktigt att kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt. Att forska och undervisa om känsliga ämnen såsom rasism och diskriminering är en sak. Att motverka rasism och diskriminering är en annan. Att ta vara på och stärka studentinflytandet är en tredje. Alla dessa saker har universiteten ett ansvar att arbeta med parallellt.

Den svåra men oerhört viktiga uppgift som alla högskolor och universitet nu står inför är att slå vakt om det öppna klimat som krävs för att känsliga samhällsfrågor ska fortsätta att vara ett självklart inslag i akademisk utbildning. Här behövs ett genomtänkt sätt att använda studenternas lagstadgade inflytande i utbildningen för att arbeta med form och metodik för de svåra samtalen och undervisningsmomenten.

I en tid då universiteten ifrågasätts från olika håll är det viktigare än någonsin att låta de akademiska värdena om öppenhet, oberoende, akademisk frihet och integritet visa vägen. Lika viktigt är att lärare, forskare och studenter nu krokar arm för att skapa ett konstruktivt och kreativt samtalsklimat. Det är en förutsättning för att kunna utveckla framtidens forskning och utbildning utan politiskt färgade försök till påverkan.

Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet

Erik Renström, rektor vid Lunds universitet

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy