Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Visst är det så, det stormar på Sveriges ideologiska hav.

Photo: Paulo Duarte/APBild: Paulo Duarte
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Han fick en speciell glimt i ögat, statsvetarprofessorn i Göteborg, Henrik Ekengren Oscarsson, känd från valvakorna i tv, när han på onsdagen klev fram på SOM-institutets presentation av den årliga nationella SOM-undersökningen:
”Det pågår inför våra ögon en kamp just nu”, sade han och syftade på ämnet för sin halvtimmeslånga föreläsning om det ideologiska landskapet.
För visst är det så. Sveriges ideologiska landskap har förändrats under året som gått. Och det förändras just nu, för varje dag som går.
Ekengren Oscarsson började sin digitala redovisning med en snabb internationell utblick. Än idag är norrmannen Jens Stoltenberg den mest omtyckte utländske politikern i svenskars ögon. Den mest ogillade är Donald Trump, strax före Vladimir Putin och därefter Kinas Xi Jinping. På hemmaplan råder det ingen tvekan. Ingen politiker har varit både så känd och samtidigt så populär som den moderate statsministern Fredrik Reinfeldt.
Men mycket av statsvetarens genomgång handlade – givetvis av aktualitetsskäl – om vad olika partiers väljare och sympatisörer anser om Sverigedemokraterna och deras partiledare Jimmie Åkesson.
Klart är, sade Henrik Ekengren Oscarsson, att Jimmie Åkesson med tiden blivit mindre och mindre ogillad. Åkesson kan sägas ha stigit upp ur den svenska politikens frysbox. Men fortfarande i höstas, när SOM-institutet ställde sina frågor till fler än 22 000 väljare, var Centern och Liberalerna de två forna allianspartier som ogillade Åkessons parti mest. Mer överraskande är möjligen att kristdemokratiska sympatisörer är klart mer positivt inställda till SD än vad moderata sympatisörer är.
Och att de forna allianspartierna håller sig på sin kant, på behörigt avstånd från varandra, avslöjas av att KD:s sympatisörer hellre tycks ha ett samröre med Sverigedemokrater än med L och C och framför allt MP.
I en serie bilder visar rapporten från Göteborgsforskarna att de fyra partier som en gång ingick i Reinfeldts allians – M, KD, C och L – enligt väljarna låg oerhört nära varandra så länge som till 2014, det år då regeringsmakten förlorades till S och MP. Det ändrade sig dock, steg för steg. År 2020 såg bilden helt annorlunda ut:
Fortfarande anser väljarna att L och C ligger nära varandra, vilket borde kunna ändras efter de senaste veckornas liberalpartistiska omvälvningar. I övrigt är det tydligt att väljarna vill placera Moderaterna och framför allt Kristdemokraterna betydligt närmare SD.
Intressant är när statsvetarna frågar partiernas sympatisörer vilken ideologisk etikett som stämmer in på dem själva. Bland socialdemokrater skulle 26 procent kalla sig själv socialist och 23 procent feminist. Samtidigt är det bara 4 procent av S-väljarna som skulle beteckna sig själva som en liberal. Detta trots att januariöverenskommelsen ledde till ett omfattande liberalt reformpaket. Vilket i sig vittnar om att S är ett utpräglat maktparti. Och att L-ledaren Nyamko Sabuni – när hon säger att hon efter valet 2022 strävar efter en borgerlig regering som driver fram en liberal reformagenda – kan få det svettigt att övertrumfa de framgångar som Liberalerna nådde tillsammans med C, S och MP.
När de liberala sympatisörerna sätter etiketter på sig själva vill 37 procent kalla sig liberal och 31 procent feminist. Bara 3 procent är konservativa. Och framöver är det alltså tänkt att liberalpartisterna ska kunna samverka med M, där 16 procent är konservativa, KD med 19 procent konservativa och 13 procent nationalister, och SD med 13 procent konservativa och 24 procent nationalister.
Hur var det nu den forne Folkpartiledaren Per Ahlmark, liberal ut i fingerspetsarna, påstods ha sagt till några Ericssonanställda i Olofström när de hotades av uppsägning. ”Lycka till!”
Väljare kommer och går. De byter partier, och likaså ståndpunkter, till och med ideologier ibland. När den 11 september 2022 kommer kan det se helt annorlunda ut på politikens stormiga hav.
Gå till toppen