Risken för att du under det kommande året ska

• träffas av blixten och dö är en på tio miljoner,

• dö i en brand: en på 71 500,

• omkomma i trafiken: en på 20 400,

• dö i ett olycksfall hemma eller på fritiden: en på 4 550,

• avlida av vad som helst om du är mellan tjugo och fyrtio: en på tusen,

• eller dö om du är över sextio år: en på hundra.

Detta framgår av en rapport som konsultföretaget Tyréns för några år sedan gjorde för Trafikverket. Och då talar vi bara om en bråkdel av de allvarliga risker vi ständigt måste leva med.

Risken för att drabbas av övergående smärta, svullnad, sveda eller feber efter vaccinering mot covid är mycket stor. Mer än en av tio drabbas. Men det får vi leva med eftersom obehagen bara betyder att vårt immunförsvar har aktiverats. Vaccinet skyddar oss dessutom mot risker som är betydligt allvarligare.

Risken för att drabbas av blodpropp i kombination med inre blödningar är betydligt mindre, antingen vi har vaccinerat oss eller ej. Kanske några enstaka på miljonen. Men den är så allvarlig att det tjugotal fall som noterats efter vaccinering med Astra Zenecas preparat fick många länder att pausa vaccineringen och EU:s läkemedelsmyndighet EMA att starta en utredning. I kommande vecka väntas besked om eventuellt samband.

Allt tyder på att den gällande bedömningen från EMA står sig: Nyttan med vaccinet är fortfarande mycket större än riskerna. Tiotals hårt drabbade ska vägas mot att tiotals miljoner människor fått skydd mot att drabbas av svår covid, en sjukdom som orsakat nästan tre miljoner dödsfall hittills.

Men var går gränsen? Vilka risker kan vi acceptera även om de ökar sannolikheten för död eller svår skada?

I Sverige har vi inga fastlagda kriterier för vilka risker som kan anses vara acceptabla, noterar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i sin Handbok för riskanalys.

Men MSB har ändå föreslagit vissa kriterier när det handlar om riktigt allvarliga risker.

• Risker som för individen överskrider en på hundratusen per år är oacceptabla.

• Om risken är mindre än en på tio miljoner behöver vi inte göra något åt den.

• Risker som ligger däremellan ska vi gemensamt försöka minska även om vi kan leva med dem.

Många risker kan vi själva påverka. Risken för att omkomma i en flygolycka beror naturligtvis på hur mycket du flyger, men också på hur noga du är med att välja flygbolag.

Som genomsnitt är sannolikheten för att sluta sitt liv i en flygolycka en på tjugo miljoner om du väljer ett säkerhetsmedvetet bolag. Med mindre nogräknade flygbolag är risken att omkomma en på två miljoner, konstaterar sajten planecrashinfo.

En del människor avstår helt från att flyga på grund av denna risk. Troligen avstår betydligt färre från att spela golf eller fiska på grund av risken för att träffas av blixten – trots att den kan vara högre.

Golfspelare och fritidsfiskare är riskgrupper när det gäller blixtnedslag som dödar i genomsnitt en person om året i Sverige, skriver MSB.

Nyttan av en golfrunda, ett fiskafänge eller rent av en flygresa överväger för de flesta människor risken. Nyttan av en vaccinering gör det inte lika självklart även om allvarliga risker räknas i miljondelar.

Vi är ju människor, inte vandrande räknemaskiner.

En daglig kalkyl över tillvarons alla risker skulle göra livet outhärdligt. Exempelvis vetskapen att risken för att dö av en tumör hela tiden ökar, från försumbara en på 5 988 bland de yngre kvinnorna till en på 24 bland 75-plussarna.

Ett hälsosamt personligt leverne minskar riskerna, men utplånar dem inte. Ett välplanerat samhälle fungerar på samma sätt. Risker är något vi måste leva med, om än på vissa villkor. MSB sammanfattar dessa i sin Handbok för riskanalys:

• ”Risken bör inte vara oproportionerligt stor i förhållande till nyttan av verksamheten.” Detta gäller givetvis allt från gruvbrytning till vaccinering.

• ”Risken bör vara skäligt fördelad i samhället i förhållande till nyttan.” Andersson ska inte tvingas ta hela risken medan Pettersson bara får fördelarna.

• ”Risken bör hellre fördelas på många små händelser än en enda stor katastrof.” Vi har lättare att acceptera en rad enstaka incidenter utspridda över landet och året än en stor olycka.

Under januari och februari 2021 dödades nitton människor i den svenska trafiken. Mer än hundra kommer att dela deras öde innan året är över.

Ändå ger vi oss ut.