Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anne-Marie Pålsson: "Inte Astra Zeneca som ska lastas utan kommissionen."

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen.Bild: Aris Oikonomou
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Demokrati. Mänskliga rättigheter. Marknadsekonomi. Självklara beståndsdelar i varje modern stat, men vad vi vet om dessa begrepp på ett djupare plan? Hur många förstår till fullo den marknadsekonomiska logiken och vad den betyder för politiska beslut?
Inte alla. Ett mera udda bevis på detta fick jag nyligen. På ett styrelsemöte diskuterades risken att bankerna skulle komma att höja sina räntor när världens länder lade beslag på så mycket kapital för att finansiera de ekonomiska verkningarna av coronan. Med kapitalbrist som möjlig konsekvens. En högutbildad kvinna uttryckte total oförståelse, närmast bestörtning, inför detta scenario. Så kan de väl inte göra. Det är ju kris och då måste alla – även bankerna - vara solidariska utbrast hon.
Utbud och efterfråga var uppenbarligen för henne okända begrepp. Solidaritet, osjälviskhet, samarbete - vad som gäller umgänget på gräsrotsnivå trodde hon också vägledde relationerna på en marknad. Hon förstod inte – eller ville inte förstå - att på den gäller konkurrens, effektivitet, vinsttänkande.
Denna felsyn har också nästlat sig in i den politiska elitens korridorer. Det är de uteblivna leveranserna av covid-19-vaccin ett exempel på. Bryssel lägger skulden på Astra Zeneca som anklagas för att inte leva upp till det avtal bolaget tecknat med EU. För att sälja till andra än till EU.
Ligger det något i detta? För att svara på den frågan krävs tillgång till avtalet i alla dess delar. Det har jag inte, men av vad som framkommit är det inte Astra Zeneca som ska lastas utan kommissionen. Den gjorde ett dåligt jobb när den skrev på avtalet. Kommissionen skröt inför EU-medborgarna att den förhandlat sig fram till rätten att köpa vaccinet till självkostnadspris. Men den krävde inte leverans. Den krävde inte förtur. Den nöjde sig med den till intet förpliktigande skrivningen om att bolaget skulle göra sitt bästa för att leverera. Den borde ha förstått att en sådan formulering är lika lite värt som ett politiskt löfte.
Astra Zeneca är ingen välgörenhetsinrättning. Det är ett globalt börsnoterat bolag som lyder under de marknadsekonomiska ”lagarna”. I dessa ligger att ledningen har att se till sina ägares intressen. Utan att ha någon insyn i Astra Zenecas inre liv törs jag därför sätta en slant på att bolaget säljer vaccinet till de köpare som betalar bäst. Det är inte EU. Och så kan bolaget göra eftersom det inte förbundit sig i avtalet att leverera en viss mängd till EU. Men istället för att be om omförhandling och erbjuda sig att betala mer, inför kommissionen exportrestriktioner med risk att dra in världen i ett handelskrig. Bara för att skyla över sina egna misstag.
Innan vi överlåter befogenheter till EU gör vi klokt i att ställa oss frågan om kommissionen har den kunskap som krävs för att göra den till en kompetent motpart till i det här fallet Astra Zeneca. Och om deras politiska instinkter räcker för att den ska reagera på ett relevant sätt. För att utkräva ansvar när väl misstagen uppenbaras kan vi nämligen inte.
Gå till toppen