Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Shora Esmailian: ”Hemma i mitt hus” visar på en gemenskap bortom isoleringen

Gabi Frödéns nya barnbok handlar om ett trevåningshus där alla känner alla. Shora Esmailian läser om en gemytlig grannsamvaro som pekar på en tillvaro efter pandemin där vi engagerar oss mer i varandras liv.

Ur Gabi Frödéns ”Hemma i mitt hus” (Bonnier Carlsen).Bild: Gabi Frödén
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
”I mitt hus där jag bor hinner liken ruttna”, sjöng Thåström långt innan Erik Gandini frågade sig varför i filmen ”The Swedish theory of love” från 2016. Sverige är det land i världen som har flest ensamhushåll och – så lyder Gandinis teori – staten splittrar här sin befolkning i isolerade, deprimerade atomer utan band till varandra. Dokumentären är oförutsägbar och snyggt gjord, men Gandini har med rätta kritiserats för att slött härleda döden i ensamma lägenheter till välfärdsstatens frigörelse av individen – framför allt kvinnan – ur familjens och släktens bojor. I filmen nämns exempelvis inget om den ekonomiska politikens roll, om hur nyliberalismen rivit sönder Sverige, eller om att kollektivismen kommit att utraderas i valfrihetens era. Finns det kanske en koppling mellan den utbredda isoleringen och de sedan 1980-talet ökande klyftorna? Hur det än må vara med den saken: ryktet om svenskarnas kyla och svårigheten för nyanlända att komma i kontakt med dem är inte nytt.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen