Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fimpar, plastlock och flaskor – nu ska skräp hämtas ur havet

För tredje året sätter rederiet Forsea ut en havssoptunna i Helsingborg. Vid varje tömning, som görs morgon och kväll, hittas i genomsnitt cirka 150 små plastbitar.
– Vi kan ju inte rensa Öresund men vi vill få folk att förstå att det här är en viktig fråga, säger hållbarhetschefen Anna Prytz.

Kent Olofsson, frivillig på Helsingborgs Yachtklubb, sköter tömningen av havssoptunnan, eller ”havsdammsugaren”, morgon och kväll. Här med Anna Prytz på Forsea.Bild: Anders Malmberg
Kent Olofsson på Helsingborgs Yachtklubb vänder upp och ner på en stor, svart behållare. Dagens skörd av tång, fimpar, snus, plastlock och tuggummipaket ramlar ut på kajkanten. I tången finns även massor av små, små plastbitar, knappt synliga för ögat.
– Det är ju främst plasten som flyter på ytan medan glasflaskor och metallburkar faller till botten så det får vi inte upp, förklarar Anna Prytz.
Ofta ser man plastförpackningar med utländsk text, till exempel chipspåsar på polska.
– Det visar att det driver in mycket från kusten. Vi har ju ett väldigt strömt sund.
”Vi är ju en havsnära stad så det är viktigt att visa att vi bryr oss om havet”, säger Sophia Stringer på stadsbyggnadsförvaltningen.Bild: Anders Malmberg
Varje vecka fyller Kent Olofsson en 660 liters container med skräp från havet. Eftersom de små plastpartiklarna fastnar i tången måste allt slängas. Skräpet töms sedan av NSR och sorteras som restavfall.
Det är tredje säsongen som Forsea sätter ut havssoptunnan Seabin, en behållare med en pump i botten som suger upp allt som flyter runt omkring. Projektet startade 2019, då Forsea fick stadens miljöpris och investerade det i att köpa in skräpsamlaren.
Då placerades den i innerhamnen, vid Knutpunkten, men flytpontonerna, som håller behållaren på plats, klarade inte av påfrestningar från väder och vind och knäcktes flera gånger.
Därför har den nu fått flytta till ett mer skyddat läge i norra hamnen.
– Den ska sitta på ett ställe där det samlas mycket skräp och där vi vi lätt kan nå den eftersom den töms varje dag. Och det här är ett stråk där många passerar, säger Anna Prytz.
Hon ser ett stort symbolvärde i havssoptunnan för att få till en beteendeförändring hos människor.
Havssoptunnan har precis kommit ut från sin vinterförvaring. Nu ska den samla skräp fram till siste oktober.Bild: Anders Malmberg
Sophia Stringer som är renhållningsansvarig på stadsbyggnadsförvaltningen håller med.
– Det här är ett sätt att få folk att få upp ögonen och prata om det. Vi kan sätta ut hundra Seabins men så länge ingen ändrar beteendet så gör det ingen skillnad.
Staden ansvarar för den dagliga driften och har gett bidrag till Helsingborgs Yachtklubb som tömmer den morgon och kväll. Helsingborgs hamn ansvarar i sin tur för att sjösätta havssoptunnan på våren, ta upp den på höstkanten och vinterförvara den. Det är även de som fick rycka ut när den gick sönder på förra stället.
Havssoptunnan är ett samarbete mellan Forsea, Helsingborgs stad och Helsingborgs hamn. Forsea har även investerat i ytterligare två Seabins som placerats ut i Helsingör.Bild: Anders Malmberg
Tanken är också att engagera skolklasser, något som fick pausas under pandemin. Men i maj ska 25 klasser titta förbi, undersöka innehållet och rapportera in fynden till Forsea.
– Det är för att skapa medvetenhet bland yngre. Ofta är det ju faktiskt de yngre som får de äldre att förstå och ändra beteende så det här är jätteviktigt, säger Anna Prytz.
Fakta

Plast i haven – största hotet mot den biologiska mångfalden

Majoriteten av skräpet i marina miljöer kommer från land och följer med dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven.

Över en miljon av jordens fåglar och hundratusen däggdjur dör årligen efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i haven.

Cigarettfimpar, förpackningar för snacks och godis, plastpåsar och förlorade fiskeredskap är exempel på vanliga plastföremål i haven som orsakar stor skada.

Källa: Naturvårdsverket

Gå till toppen