Annons

Annons

Annons

Annons

Tobias Lindberg

opinionLedare

Tobias Lindberg
Pengarna talar. För klimatet.

Text: 

Detta är en ledare.Tidningens hållning är oberoende liberal.

Anna Breman.

Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Annons

Ska Riksbanken göra något grönare än 200-kronorssedlar? Reflexmässigt kan svaret bli nej med tanke på dess avgränsade uppgifter. De handlar ju om att värna penningvärdet och betalningsväsendet. Men klimathänsyn får en allt centralare roll i det arbetet, förklarade vice riksbankschef Anna Breman vid konferensen Hållbara finanser på måndagen:

Annons

Annons

"Vi gör det här från ett riskperspektiv."

Utgångspunkten är alltså inte risk för klimatförändringar, utan dess ekonomiska konsekvenser. Och de bedöms som så omfattande att det vore tjänstefel om riksbanksdirektionen inte försökte förstå och agera därefter. Nu mäts till exempel den så kallade koldioxidintensiteten i Riksbankens innehav av företagsobligationer. Tanken är att se trenden över tid och på så vis bedöma risker i det finansiella systemet.

I dagsläget är den analysen inte så enkel. Dels för att inte tillräckligt många företag öppet redovisar sin klimatpåverkan, dels för att det saknas enhetlig standard för sådan rapportering. Men det senare är på gång och Breman uppmanade företag att vara så öppna de kan redan nu.

”Vänta inte på formella krav, utan börja arbeta med detta.”

Återigen utgick hon från det rent ekonomiska. Såväl investerare som centralbanker kan avstå från att gå in med pengar i verksamheter som saknar tydlig klimatredovisning, varnade Breman.

Sällan ha så strikt affärsmässiga samband ingett så mycket hopp.

Visst handlar de gröna frågorna om mer än ekonomiska värden. Men även de som inte vill höra talas om klimatförändringar lyssnar intresserat när det handlar om pengar.

I bästa fall berörde Breman därför något som trots allt gör utsläppsmålen möjliga att nå. Läget förändras när klimatåtgärder inte ses som dyra, utan snarare som något det är dyrt att avstå från.

Annons

Annons

Till toppen av sidan