Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Ebo leder till svartjobb och misär. Riv upp systemet.

Katrin Stjernfeldt Jammeh och Stefan Löfven ser olika på ebo.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Åtgärden hjälpte inte. Problemet finns kvar. På annat vis går det knappast att tolka statistiken. Trots ändringen av ebo-systemet – lagen om eget boende – i somras har, som tidningen uppmärksammat, nio av tio asylsökande som flyttat till Malmö bosatt sig i utsatta områden. Uppenbart utan att avskräckas av att de därmed förlorar bidrag.
Egentligen är siffrorna inte särskilt förvånande. Migrationsforskaren Erica Righard framhöll redan i höstas att lagändringen inte skulle få någon effekt. Kommunledningen i Malmö tvivlade också på att skärpningen skulle göra tillräcklig skillnad och försökte att åtminstone få hela staden omfattad av de nya reglerna. Länsstyrelsen sade nej till detta, varpå undantaget sedan årsskiftet bara har gällt omkring hälften av stadsdelarna. Men nu måste frågan ställas vad det överhuvudtaget är för mening med styrmedel som få inom målgruppen tycks bry sig om.
I spåren av åtstramad migrationspolitik, pandemirestriktioner och stängda gränser är Sveriges flyktingmottagning nu på en historiskt låg nivå. Det hade kunnat ge möjlighet att förbättra integrationen av nyanlända i samhället. Men som kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) påpekar hålls det fast vid ett system som skapar segregation och elände.
"Ebo-systemet bäddar för en svart ekonomi. Asylsökande hamnar i händerna på folk som utnyttjar deras sociala och ekonomiska utsatthet. Folk flyttar in i usla och trånga lägenheter och riskerar att bli utnyttjade."
Stjernfeldt Jammeh anser att ebo ska avskaffas helt och går därmed emot sin partiledning i frågan.
På goda grunder. Under rådande omständigheter är det svårt att se någon annan lösning än att låta asylsökande bo på anläggningar tills de fått uppehållstillstånd. Kombinerat med studier i svenska och möjligheter till yrkesutbildning hade det inte behövt ge dem längre väg in i det svenska samhället. Och framför allt hade staten fått ta rättmätig del av det ansvar som hittills har lämpats över på kommuner med stor flyktingmottagning.
I sammanhanget finns det också skäl att minnas vad statsrådet Anders Ygeman (S) sade i samband med ett Malmöbesök häromåret.
"Det är klart att om du åker taxi för 59 spänn eller handlar spriten på minilivs eller drar en lina kokain till fredan eller tvättar bilen för 99 spänn handtvätt hela bilen, då är det svårt att sedan ondgöra sig över den organiserade brottsligheten."
Visst finns ett allmänt ansvar för att inte agera på ett sätt som skapar grogrund för kriminalitet. Men det gäller rimligtvis också staten. Regeringen har all anledning att lyssna på Stjernfeldt Jammehs ord om ebo och utsattheten. Ingen kan blunda för att asylsökande som flyttar till nya kommuner - och i synnerhet om de inte får några bidrag – riskerar att bli rekryteringsbas för både svartjobb och grövre kriminalitet. Inte minst därför är det nuvarande systemet så svårt att försvara.
Ebo var, när modellen infördes av en borgerlig regering 1994, tänkt som något alla skulle vinna på. Samtidigt som asylsökande skulle få större frihet och bättre integrationsmöjligheter väntades samhällets ansvar lätta för att ordna boenden. Med facit i hand är det svårt att se reformen som lyckad. Trångboddhet och misär har följt i dess spår och då inte minst under de senaste decennierna.
Stjernfeldt Jammeh försöker nu få statsminister Stefan Löfven (S) och hans regering att backa och riva upp hela ebo-systemet. Och särskilt mycket övertalning borde inte behövas med tanke på hur verkligheten ser ut. När något som skulle lösa ett problem inte hjälper borde det vara givet att tänka om.
Gå till toppen