Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bråket om skogen fortsätter

Räkna med fortsatt bråk om skogen. När EU:s förslag om att klassa vissa investeringar som gröna blir skogsfrågan lika het som brinnande träd. Nu får Sverige ilsket skäll för sin övertalningskampanj om skogen. – Vi kanske inte är så bra som vi tror, säger Ola Hansen, klimatexpert på Världsnaturfonden i Sverige.

Allt biobränsle är inte klimatsmart, enligt Världsnaturfonden. Arkivbild.Bild: Fredrik Persson/TT
Att bränna upp träd är inte klimatsmart, enligt Världsnaturfonden,WWF, som hoppar av samarbetet kring EU:s klassning av gröna investeringar. Avhoppet är en ilsken protest mot bland andra Sveriges lobbyverksamhet för skogsbruket.
Världsnaturfonden reagerade kraftigt på förslaget från EU som presenterades under tisdagen, där biobränsle ses som tillräckligt grönt för att passera det smala nålsöga för klimatsmarta investeringar som EU nu sätter upp.
Sverige, Finland och andra skogsländer i norr har lobbat hårt för att biobränslet och skogsbruket ska anses vara tillräckligt grönt för att kvala in i EU:s klassning för riktigt gröna investeringar, den så kallade taxonomin. Till slut lyckades övertalningen – i förslaget som kom på på onsdagen finns biobränslet med.
Men allt biobränsle är inte alls bra, tycker Världsnaturfonden, som kallar biobränslet ”trädbränning”, och att förslaget innebär en ”grönmålning” av EU:s klassningssystem för investeringar.
I protest meddelade Världsnaturfonden på onsdagskvällen att organisationen helt enkelt hoppar av samarbetet kring taxonomireglerna.
”Det slutliga förslaget beträffande skogsbruk och bioenergi strider mot de miljömässiga utmaningarna som vi står inför. Det har starkt influerats av obalanserad lobbying från Finland och Sverige”, skriver Sébastien Godinot, chefsekonom på Världsnaturfonden.
Förslaget går helt på tvärs med vetenskapen och syftet med klassningen av gröna investeringar, tycker Världsnaturfonden, och därför är det lika bra att kliva av det samarbete som hittills funnits.
Ola Hansén, klimatexpert på Världsnaturfonden i Sverige, tycker att skogsdelen i taxonomiförslaget bör få bakläxa. Skogen borde ha lyfts ut ur taxonomin så att EU kunnat arbeta vidare med att definiera vad som är hållbar användning av skogen, tycker han.
Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, är inne på samma linje.
– Om man tittar på hur stor och kontroversiell skogsfrågan är så hade det bästa varit att lyfta ut den, som man gjort med jordbruket. Det pågår också en massa annat arbete runt skog och miljö i EU också, säger hon, och förklarar att EU borde ha väntat in det andra EU-arbetet kring skogsfrågorna så att det åtminstone hänger ihop.
Det handlar om hur skogsbruket bedrivs, förklarar Sahlin, med kalhyggena och enligt Naturskyddsföreningen bristande hänsyn till de känsliga arterna.
– Nu är kalhyggen i praktiken hållbart enligt taxonomin. Men jag har svårt att tro att investerare kommer att tycka att det kännetecknar ett hållbart skogsbruk.
Det är som om vi låtsas att skogen är en oändlig resurs, tycker hon.
– Man måste säkra helheten om det här ska vara ett verkligt verktyg. Det måste baseras på vetenskap och inte lobbyism, säger Malin Sahlin.
Nu, när Sverige får så mycket skäll för sin skogslobbyism, så kanske vår självbild har skadats, tror Ola Hansen.
– Vi har inte blivit inbjudna på statschefsnivå till Bidens konferens om klimatet (i USA, redaktionens anmärkning). Vi kanske inte är så bra som vi tror, säger Ola Hansen.
Fakta

EU:s gröna taxonomi

EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga.

Ett förslag presenterades på onsdagen, efter långa, och tidvis intensiva och upprörda förhandlingar. Bland annat har det för Sveriges de rört energi och skogsbruk, där vattenkraft, kärnkraft och biobränsle varit fokus och där Sverige och andra länder lobbat hårt för att det ska få vara med.

Dessutom har skogsbruket som vi driver i norra Europa varit på tapeten.

Nu finns både vattenkraft och biobränsle med som gröna investeringar, under vissa förutsättningar.

Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.

Taxonomin bygger på sex olika klimatmål. Nu slås reglerna för de två första målen fast.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av målen och samtidigt inte påverka de övriga negativt.

1. Begränsning av klimatförändringarna

2. Anpassning till klimatförändringarna

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

4. Omställning till en cirkulär ekonomi

5. Att förebygga och begränsa föroreningar

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Källa: Regeringen

Gå till toppen