Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Jag ska berätta vad som hänt mig för en människa om dagen”

Misshandeln och kontrollbehovet hos sambon kunde göra henne arg, men hon trodde det var kärlek. Inte ens när hon trodde att hon skulle dö kunde Marie förmå sig att själv ringa polisen – det gjorde grannen.
– När jag lämnade honom visste jag inte vad jag hade för känslor. Jag bara tryckte på en nödbroms, säger hon.

Marie levde med en man som förminskade, kontrollerade och slog. Ändå var det hon själv som öppnade dörren, om och om igen. I efterhand har hon förstått att det kallas normalisering. ”I hans huvud var det kärlek, och kanske i mitt också.” Bilden är arrangerad.Bild: Petter Bjerregaard
Den där sista dagen hade hon kommit hem från sin nya arbetsplacering långt hemifrån. Det var vår i luften, men i lägenheten hon delade med sambon i en mellansvensk stad väntade gräl.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen