Sjuknärvaron har minskat. Det är en av pandemins få positiva effekter. Nu förs samtal om hur krassliga ska förmås att stanna hemma från arbetsplatser även då coronaläget har blivit mindre akut.

Regeringen har tills vidare slopat karensavdraget under första sjukdagen för att ingen ska gå till jobbet med smitta av ekonomiska skäl. Och inför Socialdemokraternas kongress i höst kräver flera distrikt att partiet ska försöka slopa karensen för gott.

Men ansvariga statsrådet, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), vill att frågan hanteras av arbetsmarknadens parter. Det framstår som klart lämpligare, om än inte riskfritt i ett längre perspektiv. Börjar karensfri sjukfrånvaro att framstå som en löneförmån bland andra ökar också risken att den utnyttjas som en sådan.

Synen på sjukförsäkringen spelar stor roll. Det uppmärksammade S-veteranen Anna Hedborg som generaldirektör för Riksförsäkringsverket under åren kring millennieskiftet. Svenskarna var då ett av världens friskaste, men också mest sjukskrivna folk. En undersökning som Hedborg presenterade hösten 2004 gav en delförklaring: fyra av tio uppgav trötthet som giltigt skäl för sjukpenning och en av tio sade detsamma om konflikter på jobbet.

"Om vi inte i dag försvarar vår gemensamma försäkring kommer vi inte ha råd att ha den kvar", skrev Hedborg på DN Debatt.

Sjukförsäkringen måste försvaras även i framtiden och utan någon form av karensavdrag kan det bli svårt. Men i sammanhanget finns andra grepp från pandemin att ta fasta på. Ta till exempel möjligheterna till distansarbete.

Även de som inte kan sköta ordinarie arbetsuppgifter hemifrån borde i många fall kunna ägna några lättare förkylningsdagar om året åt fortbildning, planering eller administration. På distans – där hostande och snörvlande hör hemma.