Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt få ned brottsligheten är att förhindra att barn och unga fastnar i en kriminell livsstil, skriver Nyamko Sabuni och Johan Pehrson, Liberalerna.

Skolavslutningarna och sommaren är snart här. För unga människor borde det vara en tid av drömmar och förhoppningar. En tid att tänka stora tankar, om framtidsplaner och vuxenliv.

Men alltför många unga har slutat drömma. Istället har de tidigt dragits in i våld och kriminalitet. Tusentals unga förstör sin framtid och andras tillvaro genom grov kriminalitet. Öppen droghandel är vad många möter på väg hem från skolan eller fritidsaktiviteter.

En halv miljon människor bor i de sextio stadsdelar som finns på polisens lista över utsatta områden. Kriminella grupper har skapat en parallell maktstruktur i de mest utsatta områdena. Det föder gängbrottslighet, våld, skadegörelse och bilbränder – som begränsar människors frihet.

En överväldigande majoritet av invånarna i de utsatta områdena är vanliga människor som vill leva sina liv i lugn och ro. Många har rötter i andra länder. De har kommit till Sverige för att bygga en framtid i sitt nya hemland, inte för att deras barns framtid ska offras i kriminalitet.

Utvecklingen går att vända. Liberalerna har formulerat visionen att Sverige år 2030 inte ska ha några utsatta bostadsområden. Det kräver fler jobb, ökad jämställdhet, mer kunskap i skolan. Men också brottsbekämpning.

Ingen enskild åtgärd är viktigare för att långsiktigt få ned brottsligheten än att hindra att barn och unga fastnar i en kriminell livsstil. Därför presenterar Liberalerna idag fem förslag för att stoppa rekryteringen, och för en utbyggd och effektivare polisverksamhet.

1. Fler poliser. Även efter dagens utbyggnad har Sverige en relativt liten polisstyrka i förhållande till sin befolkning, enligt Eurostat. På lång sikt bör Sverige närma sig det europeiska snittet. Det motsvarar cirka 33 000 poliser. Idag finns det drygt 20 000. Utbyggnaden ska ske successivt, ha genomslag i hela landet och samordnas med satsningar på andra brottsbekämpande myndigheter som Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket.

2. Tidiga och tydliga insatser. Socialtjänsten måste få väsentligt större möjligheter att agera med kraft för att rädda unga på väg att fostras in i kriminalitet. Obligatoriska insatser måste komma på plats tidigare, för såväl barn och unga som deras föräldrar när socialtjänsten så beslutar. Kommuner ska aldrig behöva tveka om tvångsomhändertaganden av ekonomiska skäl. Därför ska staten ta över kostnaderna.

3. Orosanmälning vid våldsbrott. En förälder som begår allvarliga brott är ofta en fara för sina egna familjemedlemmar. Därför vill vi att polisen alltid gör orosanmälan till socialtjänsten när en vårdnadshavare anhålls för våldsbrott. Sekretessen måste också lättas så att polis och socialtjänst kan dela information i ungdomsärenden om det bedöms viktigt för den unge.

4. Tydliga reaktioner vid brott. Dessutom måste Kriminalvården ta över ansvaret för unga som begår väldigt grova brott. Dessa insatser ska ske på särskilda avdelningar och enheter, skilda från Kriminalvårdens verksamheter för vuxna.

5. Längre sluten ungdomsvård. Den slutna ungdomsvården behöver reformeras. Den är en påföljd för unga i åldrarna 15–17 år som har begått svåra brott. Ofta handlar det om ungdomar med mycket svår problematik, men påföljden kan idag aldrig bli högre än fyra år. Det innebär att unga återfallsförbrytare som dödat någon kan släppas ut i 20-årsåldern, när konsekvenstänkandet inte är fullt utvecklat. För att vården ska vara effektiv bör ungdomsvården kunna pågå längre.

Vi vet att svåra problem går att lösa. Alla människor måste ha samma möjligheter i livet oavsett bakgrund och bostadsort. Våra fem förslag skapar ett tryggt och starkt Sverige.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.