|| Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.

Helsingborg ska få ett nytt sjukhusområde. Under minst tio år kommer en bit av åkern öster om väg 111 utgöras av en byggarbetsplats.

En nytt sjukhus ska uppföras ett hundratal meter från den klassiska kurorten Ramlösa. Region Skåne räknar med att det kostar 13,3 miljarder kronor. Ändå ser de politiker som styr regionen inte något behov av att höja skatten.

Sjukhuset ska ge en högkvalitativ vård till patienter som ska kunna känna sig trygga och säkra på att de får just det. Det som byggs måste också vara rustat för att möta framtidens sjukdomar och vårdteknik samt borga för en god arbetsmiljö för tusentals medarbetare.

Hälso- och sjukvård är en komplex verksamhet. På det nya sjukhuset ska allt från psykiatri till intensiv- och specialistvård rymmas under samma tak, ha samma journalsystem och förvaltningsform. Företag vars tjänster Region Skåne upphandlar och som bedrivs på kontrakt måste koordineras med regionens politiska mål och intressen. Till det kommer att grundläggande välfärdsprinciper inte får åsidosättas.

Här är fem förslag, grundade i aktuell forskning om hälso- och sjukvården, som Region Skåne kan ta lärdom av för att det sjukhus som byggs nu också är hållbart i framtiden:

• Undvik abstrakta managementmodeller. Hälso- och sjukvård är aldrig så enkelt som modeller slår fast. Det har inte minst erfarenheterna från bygget av Nya Karolinska i Solna visat. Det finns värden som inte går att skapa med hjälp av på förhand definierade affärsmodeller om kostnadseffektivitet och tillgänglighet. Hälso- och sjukvård är en skattefinansierad och hårt kontrollerad verksamhet. Det är inte bara ekonomiska resultat som gör att hälso- och sjukvård fungerar bra även om det är enkelt att mäta.

• Inkludera den kunskap de som jobbar på plats har. Det finns lyckade exempel från bland annat Australien, Italien och Kanada på att intern kompetens hos bland andra sjuksköterskor har större betydelse för en välfungerande sjukvård än externt rekryterade konsulter.

• Planera med goda marginaler. I managementmodeller likställs effektivitet ofta med minimalt spill. Det innebär att tomma sjuksängar och anställda som inte är upptagna med patienter eller administrativa sysslor ses som resursslöseri. Forskning och beprövad erfarenhet visar att ett system där det inte finns marginaler för att möta tillfälligt höga belastningar, till exempel pandemier eller epidemier, är sårbart. Lediga sängplatser och fri personal är en försäkring inför framtiden, inte bara för patienterna utan också för medarbetarna. Det ökar tillgängligheten, ger möjlighet till återhämtning, reflektion och minskar sårbarheten.

• Bygg för en smittsäker miljö. Allvarliga sjukdomar sprids på sjukhus. När Malmös infektionsklinik byggdes prioriterades hygien, sophantering och ventilation. Där är det också möjligt att enkelt stänga av rum och hela avdelningar vid virusutbrott.

• Integrera omgivningen i sjukhusområdet. Det är betydelsefullt både för arbetsmiljön och vården. Att det är vackert där nya sjukhus byggs bidrar till en kvalitet som planerare och verksamhetsutvecklare inte alltid har modeller för.

Det är viktigt att Region Skåne satsar på ett hållbart sjukhus för framtiden även om det innebär en högre skattesats. Ett sjukhus behöver fungera väl under lång tid och klara tillfälliga belastningar. För att ett sådant sjukhus ska kunna bli verklighet krävs ett nytt synsätt som går bortom mätbara värden, effektivitetsmått i ekonomiska managementmodeller.

SKRIBENTEN

Henrik Loodin är sociolog och verksam vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet. Sedan 2005 har han forskat om hälso- och sjukvårdssektorns förändrade förutsättningar.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.