Frågor som handlar om brott och straff kommer förmodligen att dominera den kommande valrörelsen. Det ställer dubbla krav på partierna som nu mejslar fram sina valstrategier.

Partierna måste klara av att höra på väljarnas oro för brottsligheten samtidigt som de lyssnar till den samlade kunskapen om hur brott bäst bekämpas.

Hösten 2019 knackade vi dörr på sex orter i Sverige och pratade med människor om vad som oroar dem i deras vardag. Vi genomförde 318 intervjuer, i glesbygdskommunerna Haparanda och Ljusnarsberg, i de två mindre städerna Landskrona och Ronneby och i bostadsområden i de två storstäderna Malmö och Göteborg.

En slutsats av vår undersökning, som publicerats i boken Det svenska missnöjet, är att oro för att bli utsatt för brott präglar människors vardag, inte minst i de bostadsområden vi besökte i Skåne: Holma och Almgården i Malmö samt Sandvången i Landskrona. Många vågar inte gå ut efter det har blivit mörkt. De vi intervjuade oroar sig för att någon ska bryta sig in genom ytterdörren, att de ska bli rånade i centrum eller på väg från busshållplatsen. Människor är rädda för att träffas av en kula eller komma i vägen för en sprängning. 

Ofta beskrivs brottsligheten som något nytt. En 35-årig kvinna på Almgården säger att hon inte längre vågar gå ut på sin egen gård ”som har varit så trygg och lugn”. Hon förklarar: ”Jag vet inte när de skjuter eller bombar var.”

Oron för den ökande brottsligheten kom upp i våra samtal över hela Sverige. En 37-årig kvinna i Rannebergen i Göteborg är orolig för att brottsligheten ska drabba hennes barn. ”Jag är konstant orolig att barnen ska bli utsatta för saker när de är ute”, säger hon. I Haparanda relateras otryggheten i vardagen ofta till drogmissbruk. Den knarksmuggling som sker över den svensk-finska gränsen skapar missbruk även på orten. ”Alla knarkar, typ”, säger en 21-årig man i Haparanda om sina jämnåriga.

En 18-årig tjej i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun vågar inte gå ut när det är mörkt. ”Och nu när det är vinter är det mörkt hela tiden”, sade hon när vi intervjuade henne i november 2019. Tidigare kunde man ställa bilen på gatan över natten, och inte sätta in den i garaget. ”Det vågar man inte idag”, säger en 79-årig kvinna i Ronneby.

Årets SOM-undersökning bekräftar bilden av att svenskarna anser att lag och ordning är en av de viktigaste samhällsfrågorna just nu. När SOM-institutet ber människor svara på vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem de tycker är viktigast i Sverige idag svarar drygt en tredjedel (34 procent) något kopplat till lag och ordning. Bara frågor som har med invandring/integration att göra rankas högre på svenskarnas dagordning. SOM-institutet konstaterar också att organiserad brottslighet är det som svenskarna är mest oroade för inför framtiden, hela 60 procent tycker att organiserad brottslighet är mycket oroande. 

Det är viktigt att ta oron på allvar och bemöta den. Det är inte någon lätt uppgift. En kvinna vi pratade med i Almgården i Malmö sade: ”Våldet eskalerar här, och polisen säger att jo, vi har det under kontroll, och man känner bara att jo, vi ser det.”

Vi är rädda för att den svenska valrörelsen kommer att präglas av hårdare tag och strängare straff. Trots att majoriteten av politikerna vet att det finns hyllmeter av forskning som visar att dessa ”hårdare tag” inte är effektiva för att bekämpa brottslighet.

Skärpta straff kom sällan upp i de samtal vi förde med människor runt om i Sverige. Desto oftare efterfrågade de en närvarande, lokal polis. ”Två, tre patrullerande poliser som man lätt kunde komma i kontakt med, en kvarterspolis, som känner dem som bor i området”, sade någon.

Vår studie är inspirerad av en tysk-fransk undersökning som genom dörrknackning på sex tyska och sex franska socioekonomiskt utsatta orter hösten 2017. Frågorna som ställs i den tysk-franska studien har i sin tur inspirerats av frågor som Barack Obama och Emmanuel Macron använde för att skapa sina presidentvalskampanjer. Det handlar om öppna frågor om vad människor upplever är sitt lands problem, och vilka problem de upplever på sin ort och i sitt vardagsliv. Svaren på frågorna resulterade i hoppfulla kampanjer, med Obamas Yes, we can och Macrons uppmaning att hela Frankrike ska ge sig av mot framtiden: En marche. 

Hur kommer brottsligheten att diskuteras inför valet 2022? Kommer den att reduceras till en fråga om ”hårdare tag”? Eller kommer partierna att skapa utrymme för det kunskapsbaserde brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete som Sverige behöver? Det är nu upp till partierna att bestämma tonläge och fokus.

SKRIBENTERNA

Johanna Lindell är sociolog och vd på fackförbundet DIK.

Lisa Pelling är statsvetare och chef på tankesmedjan Arena idé.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.