För hundra år sedan dödade en influensa, spanska sjukan, fler människor än första världskriget. I USA har covid-19 tagit fler liv än alla krig USA deltagit i sedan 1945. En stor skillnad är att för hundra år sedan fanns inget vaccin, nu har vetenskapen och näringslivet i flera länder snabbt fått fram vacciner mot covid-19.

Ett antal rika demokratier som USA och Storbritannien har redan vaccinerat över hälften av sin vuxna befolkning och ser en dramatisk minskning av nysmittade och dödsfall. I Indien, Brasilien och delar av Afrika har få vaccinerats. Där är smittotalen höga och dödsfallen många.

Tidskriften The Economist uppskattar det verkliga antalet döda i världen på grund av pandemin till runt tio miljoner, fler än tre gånger så många som ländernas myndigheter har rapporterat. Den dystra statistiken väcker frågan om rika länder bör skicka vaccin och hjälpa till med vaccineringen utomlands, innan hela den egna befolkningen är färdigvaccinerad.

När USA:s förre president Donald Trump proklamerade America First var det helt i linje med den demokratiska teori som hävdar att en ledare ska försvara och tillvarata sina väljares intressen. Men nyckelfrågan är hur ledare väljer att definiera begreppet ”nationellt intresse”. Det finns en betydande moralisk skillnad mellan en inskränkt byteshandel à la Trump och en bredare, långsiktig tolkning som den president Harry Truman stod för efter andra världskrigets slut.

Efter första världskriget insisterade USA på att dess allierade i Europa genast skulle återbetala alla krigslån. 1947 gjorde Truman något helt annat när han lanserade Marshallplanen och avsatte mer än 2 procent av USA:s bruttonationalprodukt, BNP, till Europas ekonomiska återhämtning. Han gjorde européerna delaktiga i återuppbyggnaden och skapade på så vis en win-win-situation, som gynnade USA:s nationella intressen eftersom Västeuropa inte hamnade under kommunistisk kontroll.

Det finns fyra starka skäl till att det ligger i USA:s intresse att göra en liknande ansträngning för att människor i fattiga länder snabbt blir vaccinerade.

1. Viruset struntar i medborgarskap när det dödar. Det invaderar vem som helst där det kan reproducera sig. I stora ovaccinerade populationer kan viruset mutera och utveckla varianter som våra nuvarande vacciner inte biter på. Med dagens resande är det bara en tidsfråga innan virusvarianter korsar gränser. Resultatet kan bli att vi måste utveckla nya vacciner och riskerar nya dödsfall och större press på sjukvården, fler nedstängningar och ytterligare förödelse i ekonomin.

2. En Marshallplan för vaccinering utomlands ligger i USA:s intresse. Det finns politiska experter som ställer värderingar mot intressen, men det är en falsk motsättning. Som många andra bryr sig de flesta amerikaner mer om sina landsmän än om utlänningar, men det betyder inte att de struntar i andras lidande. De allra flesta skulle försöka att rädda en drunknande oavsett vilket språk hen ropar hjälp på. Ledare i demokratier måste visserligen ta hänsyn till den allmänna opinionen, men har som regel ett betydande utrymme för att driva sin politik och avsevärda resurser för att påverka opinionen.

3. Amerikanska värderingar ökar USA:s mjuka makt när andra anser att vår politik är vänskaplig och följer spelreglerna. Utrikespolitik brukar kombinera hård och mjuk makt. Marshallplanen byggde på hårda ekonomiska villkor, men fick samtidigt rykte om sig att vara medkännande och långsiktig på ett sätt som tilltalade européerna. En politik som hjälper utvecklingsländer med vaccin och ökar kapaciteten i deras sjukvårdssystem, skulle öka USA:s mjuka makt.

4. Den geopolitiska konkurrensen. Kina insåg snabbt att landets mjuka makt skadades av att pandemin sades ha börjat i Wuhan och för att det var svårt för omvärlden att få svar på frågan hur viruset uppstått. Den kinesiska censurens mörkläggning och förnekanden under pandemins tidiga stadier fördjupade krisen. Sedan dess har Kina oförtrutet utövat covid-19-diplomati i stora delar av världen och arbetat hårt på att forma den internationella opinionen. Medicinsk utrustning och vacciner till andra länder ska förvandla bilden av den skyldiga staten till den generösa.

I USA har president Joe Biden lovat skänka 60 miljoner doser AstraZeneca-vaccin plus 20 miljoner doser PfizerBiontech, Moderna och Johnson&Johnson till fattigare länder.

Dessutom har administrationen avsatt fyra miljarder dollar till världshälsoorganisationen WHO:s covaxprojekt som hjälper fattiga länder att köpa vaccin och stödjer en tillfällig inskränkning i vaccinföretagens immateriella rättigheter så att fler länder kan framställa vaccin.

Det finns alltså fyra goda skäl – som ligger i linje med den amerikanska historien, landets värderingar och dess egenintresse – för att USA ska leda ett antal rika länder i ett projekt för att vaccinera resten av världen och att göra det nu, till och med innan massvaccineringen är fullt ut genomförd i hemländerna.

Översättning: Karen Söderberg

Project Syndicate

SKRIBENTEN

Joseph S Nye är professor vid Harvarduniversitetet och författare. Hans senaste bok heter Do Morals Matter? Presidents and Foreign Policy from FDR to Trump.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.