Det är hög tid att sjukvården tar sitt klimatansvar. Hittills har Region Skåne inte fullt ut lyckats uppfylla sina miljömål när det gäller sjukvårdens klimatpåverkan. Därför vill vi göra mer och inspirera till förändring.

Helsingborgs lasarett har tydliga ambitioner och stora möjligheter till förbättringar som leder till ett mindre klimatavtryck från Helsingborgs största arbetsplats.

Region Skåne håller på att ta fram ett nytt miljöprogram, men redan idag genomför många av regionens verksamheter insatser som bidrar till att nå Agenda 2030-målen. Allt med syfte att lämna över en planet i balans till kommande generationer.

Här är tre exempel på åtgärder som minskar lasarettets klimatavtryck:

• Pengar som går åt till matsvinn kan användas till annat. En tredjedel av all mat vid Helsingborgs lasarett kastas bort. Kostnaden är 15 000 kronor om dagen – året om.

För hela Region Skåne beräknas matsvinnet kosta nästan 27 miljoner kronor under ett år. Med rätt åtgärder är det enkelt att minska matsvinnet, spara pengar och rädda klimatet utan att verksamheten påverkas negativt. Under denna mandatperiod har ett omfattande projekt mot matsvinn startat i Region Skåne och vi arbetar nu för att matsvinnet ska minska med hjälp av de åtgärder som projektet föreslår.

• Nästan ett ton läkemedel slängs vid Helsingborgs lasarett varje år till ett värde av 15 miljoner. Att helt och hållet undvika att läkemedel kastas går inte, men under 2021 har ett projekt startat vars ambition är att minska svinnet från 10 procent till ungefär 1 procent. De vanligaste orsakerna till att läkemedel kastas i onödan är att de mängder som beställs är för stora, att läkemedlen inte används innan bäst före datum och att personalen gör dubbelbeställningar utan samordning. Genom ett strukturerat arbete med planering och engagerad personal, som prioriterar att skattepengar används kostnadseffektivt, är möjligheterna stora att spara pengar och förbättra miljöarbetet.

• Miljöbelastande medicinska gaser står för en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan, men det finns betydande möjligheter till snabba förbättringar med ganska små förändringar.

Sjukvården står för 3-10 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i industrialiserade länder. Vid Helsingborgs lasarett har engagerad personal visat att det är möjligt att fasa ut nedsövningsmedlet Desfluran, som är 25 gånger mer miljöbelastande än Sevofluran. Sådana initiativ måste uppmärksammas och stöttas av politiker. Det är de anställda i sjukvården som tar fram de goda exemplen, som gör att klimatpåverkan kan minska på riktigt.

Även om Helsingborgs lasarett gjort en stor förbättring stod Region Skåne för två tredjedelar av Sveriges totala konsumtion av Desfluran, enligt en forskningsstudie från 2017 gjord av läkaren Peter Bentzer och hans kolleger på kliniken för anestesi och intensivvård i Helsingborg. Det är rimligt att förändra och förbättra Region Skånes siffror, så att Skåne blir en klimatsmart region där patientsäkerhet går hand i hand med innovation och utveckling.

Vi är övertygade om att en tydlig politisk prioritering av klimat- och miljöfrågorna inom hälso- och sjukvården inte bara leder till bättre ekonomiska resultat och lägre klimatavtryck. Det innebär också ett friskare Skåne där ökad effektivitet gör att ohälsa förebyggs och att arbetsmiljön blir tryggare och bättre. 

SKRIBENTERNA

Anders Lundström (KD), regionråd och ordförande för Helsingborgs lasarett.

Lisa Flinth (L), första vice ordförande för Helsingborgs lasarett.

Christer de la Motte (M), ledamot i styrelsen för Helsingborgs lasarett.

Emma Järund (C), ersättare i styrelsen för Helsingborgs lasarett.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.