Att människan är en biologisk automat är vid det här laget ett vedertaget faktum. Vilket hon förstås har gemensamt med alla andra varelser: själen har, bokstavligt talat, upplösts i atomer, och föreställningen om en gudomlig intention har för länge sedan fått ge vika för evolutionens blinda förlopp. Vi har kommit att inse att allt mänskligt beteende, oavsett hur komplext, har sin upprinnelse i en primathjärna formad under årmiljoner på savanner och i djungler, och måste förstås genom den.