Helsingborg är en delad stad. Bostadssegregation är tydlig. Problemet är så pass stort att staden fram till 2027 får statligt stöd för att få bukt med den. Att i det läget, som regeringen förordar, införa marknadshyror i nybyggen skulle inte bara motverka de insatser som görs. Det skulle förvärra problemet avsevärt.

Ungefär en femtedel av invånarna i Helsingborg lever i så kallade utsatta områden där trångboddheten ligger på 13 procent. Ensamstående med barn utgör drygt hälften av de trångbodda hushållen. Värst är det i de nordöstra delarna av staden som redan haft problem med grova brott och tillhör polisens prioriterade områden.

Den främsta orsaken till trångboddhet är långvarig bostadsbrist. Idag, när det byggs mycket nytt i Helsingborg, borde trångboddheten minska. Men de människor som bor trångt har sällan en sådan ekonomi att de kan flytta till nybyggen som redan nu har mycket höga hyror.

År 2019 fick 275 personer i Helsingborg hjälp att lösa en akut bostadssituation. 171 av dem var barn. Samma år var 100 personer i Helsingborg hemlösa under en och samma vecka. 29 av de hemlösa svarade i en kommunal enkät att de sov utomhus eller i offentliga utrymmen.

Marknadshyror kan inte lösa de bostadssociala problem som finns i Helsingborg.

I många länder i världen där marknadshyror har införts, till exempel i Storbritannien och Frankrike, har hyrorna blivit högre, hyresgästernas trygghet sämre, trångboddheten ökat och segregationen blivit mer omfattande.

Regeringen påpekar envist att införandet av marknadshyror i nybyggen inte innebär några större ökningar, men en undersökning som konsultföretaget Ramboll gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen visar att hyrorna i Helsingborg kan öka med upp till 26 procent i nybyggen.

En sådan chockhöjning av hyrorna skulle innebära att många fler behöver förlita sig på bostadsbidrag för att ha råd att bo någonstans. Flera miljarder kronor skulle tas ur skattebetalarnas fickor – pengar som sedan skulle bli till vinst för fastighetsägarna.

Rapporter från Finland visar också att antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd ökat markant, något som måste finansieras med skattepengar. I Finland betalas det årligen 2 miljarder euro i bostadsbidrag. Att införa marknadshyror i nybyggen är som vi ser det bara en början på en utveckling där marknadshyror kommer att gälla i hela bostadsbeståndet.

För dem som redan idag har svårt att få en egen bostad – ungdomar, nyskilda, kvinnor som flyr undan våldsamma relationer och nyanlända – blir det ännu svårare om marknadshyror införs. 
Den långvariga bostadsbristen har gjort att många yngre personer har hamnat utanför bostadsmarknaden. Enligt undersökningen som gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Hyresgästföreningen kan 27 procent av Sveriges unga vuxna inte flytta hemifrån. Det är 280 000 unga människor mellan 20 och 27 år. Är det en utveckling Socialdemokraterna vill uppmuntra?

Erfarenheter från andra länder som infört marknadshyror visar att bostadsbristen är kvar, att offentliga utgifter för subventioner är alldeles för höga och att social housing (att ekonomiskt svaga personer placeras i vissa statligt subventionerade bostäder) ökat otryggheten.

Att ha en bostad är en social rättighet och en grundläggande del av det svenska välfärdssystemet. Enligt undersökningen som gjorts av Novus på uppdrag av Hyresgästföreningen är sju av tio svenskar emot marknadshyror. Bland de sju är det säkert några som i senaste valet röstat för något parti som ingår i januariöverenskommelse. Kommer de att göra det igen?

SKRIBENTERNA

Svjetlana Saric, vice ordförande för Vänsterpartiet Helsingborg

Rebecca Thell, ordförande för Vänsterpartiet Helsingborg

Ingemar Karlsson, medlem i Vänsterpartiet Helsingborg

Ulla Thell, styrelsemedlem i Vänsterpartiet Helsingborg

Raana Khazaal, medlem i Vänsterpartiet Helsingborg

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.