Socialdemokraterna har under de senast två decennierna gått från att ha varit ett parti som levererat goda valresultat och åtnjutit ett stort väljarstöd till att hamna under 30 procent, vilket är historiskt lågt. Partiet flaxar nu som en skadeskjuten kråka för att övertyga väljarna om att världen och i synnerhet Sverige går under om inte Socialdemokraterna får behålla regeringsmakten.

Jamal El-Haj, socialdemokratisk riksdagsledamot, använder en verklighetsfrånvänd retorik när han jämför Sverigedemokraternas vilja att begränsa bidrag för icke medborgare med då nazistregimen i Tyskland 1933 började frånta judarna rättigheter och egendom (Aktuella frågor 9/4).

Taktiken att flytta fokus från verkligheten och smutskasta är enkel och har kallats a social democracy of fear och myntades av den brittiske historikern Tony Judt, som tidigt insåg att den europeiska socialdemokratin de senaste åren målat in sig i ett hörn.

Det socialdemokratiska partiet har haft stöd för att regera över Sverige under merparten av de senaste 100 åren. Mycket gott har gjorts, men på senare år har partiet lämnat knegare och vanligt folk till förmån för ny en väljarbas, människor som lever i de socioekonomiska utanförskapsområdena. Samma väljarbas som partiet genom dåliga politiska prioriteringar misslyckats med att ge rätt förutsättningar.

Gör din plikt, kräv din rätt är primärt för oss. Detta då ett system som endast bygger på plikt eller rätt skulle urholkas.

Vi anser att hela välfärdssystemet behöver ses över. Dels för att värna och upprätthålla dess legitimitet, dels för att det inte ska undergrävas. Det är intressant att Jamal El-Haj inte ser problem som att människor i fjärran länder tar del av svenska skattebetalares pengar i form av bidrag. Att då som Sverigedemokraterna kräva en utredning kring det nuvarande socialförsäkringssystemet är att vara ansvarstagande. Att knyta en del av välfärden till medborgarskap kan inte vara särskilt kontroversiellt.

Socialdemokraterna vill lösa välfärdsproblemen med att gå fram med skattehöjningar på till exempel ISK-konton och därmed låta vanliga arbetare stå för notan.

Segregation och i vissa fall ett livslångt utanförskap med bidragsberoende är verkligheten för många kvinnor i Socialdemokraternas Sverige. Barn som växer upp i de segregerade förorterna har lång väg att gå för att bli en del av samhället. Den ständiga närvaron av dels kriminella gäng, dels parallella samhällen med klaner och egna rättsordningar, gör utsikterna föga upplyftande.

Socialdemokraterna verkar arbeta utifrån att en fortsatt segregerad och utsatt underklass utgör en säker väljarbas för partiet. Sverigedemokraternas idé är istället att samhället behöver ställa större krav på människor för att uppnå gemenskap och må bra.

Nyligen kom statistik från SCB som visar att Sverigedemokraterna ökar bland utrikes födda, vilket är en indikator på att allt fler människor tröttnat på det socialdemokratiska experiment som sakta håller på att kväva landet.

Vi kommer att fortsätta verka för en politik som sätter svenska medborgare i främsta rummet och det nationella före det internationella, till skillnad från dagens socialdemokratiskt ledda regering. Den som vill vara med och bidra samt bygga Sverige ska också ges möjlighet och förutsättning för det - oavsett nationalitet och medborgarskap. Ingen mår bra av isolering, kravlöshet och låga förväntningar. Där har Socialdemokraterna en del att lära.

SKRIBENTERNA

Carina Ståhl Herrstedt och Linda Lindberg, riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.