Annons

Annons

opinionHelsingborg

Aktuella frågor
”Metoden att använda människors minnen är utvecklad i Helsingborg.”

Det är fel att påstå att andra kommuner beskriver invånarnas minnen i sina översiktsplaner, medan Helsingborg inte gör det, skriver etnologen Elisabeth Högdahl.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Kärnan i Helsingborg. Frågan om vad som utgör stadens identitet och själ är värdefull när det gäller platsutveckling, skriver Elisabeth Högdahl.

Bild: Mats Roslund

Annons

Stadens själ saknas i Helsingborgs nya översiktsplan som ska antas under 2021. Det anser Rikard Lind, Hans Nelson och Gunilla Westergren Johanson, Liberalerna (Aktuella frågor 24/6). Ambitionen att lyfta fram det som gör att Helsingborg är speciellt är behjärtansvärd.

Att höja blicken från de perspektiv som ofta kommer i fokus i planeringsprocesser och som handlar om teknologi, ekonomi och olika former av planeringsmässiga och arkitektoniska praxis är viktigt.

Som forskare i plats och platsutveckling vill jag ändå problematisera några av Rikard Linds, Hans Nelsons och Gunilla Westergren Johansons argument. Jag har tillsammans med Helsingborgs stad arbetat för att hitta metoder för att lyfta fram just sådana aspekter som stadens identitet och själ. Arbetet med Helsingborgs nya översiktsplan 2021 är ett av flera projekt där vi utvecklat metoder för detta.

Annons

Annons

Frågan om vad som utgör stadens identitet och själ är värdefull när det gäller platsutveckling. Både min och andras forskning har visat hur invånare delvis bygger sin egen identitet i relation till de platser där de lever, hur de använder dem och förhåller sig till dem. Människor skapar minnen som också blir till en del av deras livsberättelse. På många sätt skapar allt detta platsens själ, den djupaste, mest innerliga kärnan i en stad som också invånarna kan identifiera sig med.

Min första invändning mot Rikard Linds, Hans Nelsons och Gunilla Westergren Johansons resonemang är att de själva slår fast vad som vad som är Helsingborgs själ. Helsingborgs identitet och själ bygger inte på fastslagna attribut, som varierad arkitektur och lummiga trädgårdar, utan uppstår mellan olika perspektiv, föreställningar och livsberättelser som utgår från helsingborgarna.

För att förstå Helsingborgs själ är det viktigt att i stället hitta metoder för att lyssna in olika perspektiv och kunna använda dem på ett systematiskt och fungerande sätt.

Rikard Lind, Hans Nelson och Gunilla Westergren Johanson hävdar att Helsingborgs själ saknas i den nya översiktsplanen. Och här kommer min andra invändning. Frågan om Helsingborgs själ lyfts inte minst genom den minnesplaneringsmetod som har utvecklats och testats i de stationsorter som hamnat i särskilt fokus i arbetet med översiktsplanen. I metoden ingår att lyssna på människors berättelser om platser där de exempelvis bott eller arbetat, och kunna använda dem i platsutvecklingsarbete. Genom människors perspektiv skapas förståelse för både platsens historia och vad den betyder idag. I Helsingborgs nya översiktsplan lyfts arbetssättet fram som en metod för att förstå Helsingborgs själ och identitet.

Annons

Annons

Det går naturligtvis att rikta kritik mot både metoden, hur den använts och på vilket sätt den påverkat översiktsplanen. Men det är fel att påstå att perspektivet inte existerar. Det är också fel att påstå att andra kommuner beskriver invånarnas minnen i sina översiktsplaner, medan Helsingborg inte gör det. Metoden att använda människors minnen är utvecklad i Helsingborg.

Om Helsingborgs politiker är intresserade av stadens själ och medborgarinflytande är det viktigt att de uppmärksammar och skapar möjligheter för en utveckling där invånarnas perspektiv används.

Att stötta nya metoder för att synliggöra invånarnas känsla för platser där de bor leder till att platserna utvecklas utifrån andra perspektiv än de traditionella, till exempel tekniska lösningar och ekonomiska förutsättningar. Politikernas roll blir då att fatta beslut som möjliggör en utveckling av nya metoder och arbetssätt. Politiker behöver också ställa krav på och inspirera aktörer som får i uppdrag att utveckla platserna, till exempel byggföretag och arkitekter. Allt sammantaget gör det att Helsingborgs själ kommer att synas i staden.

SKRIBENTEN

Elisabeth Högdahl, etnolog och platsutvecklingsforskare vid Lunds universitet.

Annons

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy