Annons

Annons

Kultur

Alla ska få bada!

När de offentliga rummen kringskärs blir friluftsbadens roll ännu viktigare. Lars-Eric Jönsson berättar om baden och lättjan i det demokratiska samhället.

Friluftsbadet Vejbybadet.

Bild: Anders Malmberg

Annons

Få anläggningar kan se så eländiga ut som en varaktigt övergiven simbassäng. Bilderna från friluftsbadet på Drottninghög i Helsingborg är ingen uppmuntrande syn.

Delvis bygger det eländiga intrycket på kontrasten till ett fungerande bad. Denna kontrast vilar delvis i vattnets många betydelser och funktioner, hur vi förhåller oss till det, vilka regler som omger det och vad kan tillåta oss i närheten av vatten.

Här är det fullt legitimt att visa våra kroppars nakna hud och offentligt demonstrera lättja och sysslolöshet.

Åker vi runt i de lite mindre tätorterna i nordvästra Skåne finner vi inte sällan fullt fungerande och välbesökta friluftsbad. Vejbybadet, Ljungbyheds friluftsbad och Härslövsbadet är bara några exempel på en tidstypisk saklig och vacker bassängarkitektur som skvallrar om höga ambitioner. De flesta byggdes under åren kring 1970 i samband med kommunsammanslagningarna. Många små kommuner som skulle gå upp i större enheter satsade på offentliga anläggningar istället för att låta pengarna gå in i de nya stora kommunernas gemensamma kassa. Kommunsammanslagningarna var i många fall den utlösande faktorn för sådana byggen. Men grundidén står att finna i idén om folkhemmet och välfärdssamhället. Här var simkunnighet en kompetens som borde omfatta alla och envar.

Annons

Annons

Grundidén bakom friluftsbaden står att finna i idén om folkhemmet och välfärdssamhället, skriver Lars-Eric Jönsson.

Bild: Anders Malmberg

Vid mitten av 1940-talet genomfördes en undersökning som visade att knappt hälften av invånarna i Sverige, från sju år och uppåt, kunde simma 50 meter eller mer. 50 år tidigare hade det nybildade Svenska Livräddningssällskapet beräknat att cirka 12 procent av de svenska skolbarnen var simkunniga. Inget talade för att siffran var högre bland den vuxna befolkningen. I det tidiga folkhemmet etablerades idén om att simkunnighet borde vara en medborgerlig kompetens. Strävan var förstås att bringa ned antalet drunkningsolyckor men simningen ingick dessutom i ett friskvårdande projekt, som avsåg höja den svenska befolkningens fysiska status.

Annons

Man talade om a-människor och b-dito. Med en utvecklad kroppskultur, träning och friluftsliv borde inte endast den individuella kroppens förmåga höjas. Den nationella, kollektiva kroppens förmåga borde också vara möjlig att förbättra. Etableringen av simborgarmärket 1934 kan ses i ljuset av detta projekt.

Annons

Smaka på ordet: Simborgare.

Det finns aspekter av både plikt och njutning. Plikten att vårda och utveckla sin kropp och sina förmågor genom att i det här fallet kunna simma 200 meter. Njutningen och glädjen av att kunna utveckla just detta, av att ha en fungerande och lekande kropp. På köpet fick man lära sig värdet av personlig hygien. I folkhemmet blev de stora simhallarna arkitektoniska prestigeprojekt, i Helsingborg vackert manifesterat i Simhallsbadet, byggt 1939-41 efter ritningar av Mogens Mogensen. Även friluftsbaden kunde ges spektakulär form som Citadellbadet i Landskrona från 1966, ombyggt 40 år senare efter Gert Wingårdhs ritningar.

”En plats för aktiv kroppskultur men också för lek och lättja", skriver Lars-Eric Jönsson om Vejbybadet och andra friluftsbad.

Bild: Anders Malmberg

Annons

Idag anser sig mellan 80 och 90 procent av Sveriges befolkning vara simkunniga. Det tycks enligt Svenska simförbundet vara ett långsamt sjunkande tal, trots att simkunnighet ingår i grundskoleundervisningen. Parallellt med denna historiskt höga siffra kan vi notera hur lekande och njutningsfulla perspektiv på närvaron i och vid vatten har ökat. Delvis, men bara delvis, har denna ökning att göra med en individualisering av badandet. En viktig del av folkhemmets bostadsbyggande handlade om möjligheten att sköta den personliga hygienen. Ännu på 1930-talet hade endast en av fem svenska bostäder rinnande vatten. I de nya, praktiska bostäderna var tillgången till ett eget badrum en självklarhet. På 1970-talet blev det vanligt att installera en bastu i villan. På 2000-talet fick begreppet hemmaspa fotfäste. De senaste åren är det egen pool som gäller.

Annons

Denna rörelse har gått från personlig hygien via kroppskultur till njutningslystnad. På liknande sätt har våra badrum förvandlats från rum för personlig hygien till små relaxavdelningar för livets goda. Något liknande går att se i våra kök som förvandlats från 60- och 70-talets matberedningslaboratorier till hemmets sociala knutpunkt och upplevelsecentrum. Båda dessa förändringar är knutna till en mer allmän förskjutning från kollektiva lösningar till individuella projekt. Men det finns också en stark kollektiv aspekt på hur vi förhåller oss till vattnet. Människor möts vid friluftsbaden och på stränderna. De är offentliga rum där det är tillåtet att visa sin nära nog nakna kropp i all dess prakt eller skröplighet. Det är ett undantag, en plats där vi kan exponera våra kroppar och där vi både måste tåla och kan förvänta oss bedömande blickar.

Annons

Det är en plats för aktiv kroppskultur men också för lek och lättja. Jag vet att det låter naivt, men jag tycker mig se möten över klassgränser här, möten som annars är ganska ovanliga. I leken, lättjan, vattnet och de exponerade kropparna tycks vi ha lättare att mötas oavsett var vi kommer ifrån. Gröningen i Helsingborg är en sådan plats som i detta avseende har överraskat åtminstone mig. Kvickbadet i Höganäs har liknande kvaliteter, fast i mindre skala. Kraften i diskussionen om Drottninghögsbadet liksom den energi som frigörs en fin sommardag på ett välbesökt friluftsbad är svår att stå emot.

Annons

Varifrån kommer den? Kanske är det så, att i en tid när de genuint offentliga rummen kringskärs och blir färre är stranden och friluftsbadet förbisedda platser.

Liksom lättjan och leken är centrala aktiviteter inte bara i det offentliga rummet utan också i det demokratiska samhället.

|| Lars-Eric Jönsson är professor i etnologi.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy