Annons

Annons

Matkassarna och svinnet

Bättre sorterat avfall skulle både spara och ge mer energi

Inne på Filbornaverket eldas 219 000 ton restavfall upp varje år. Matresterna som hamnar här skulle istället kunnat bli biogas.

– Vi har en mottagningskapacitet på 40 000 ton och utnyttjar den bara till hälften, säger Mikael Bergqvist på biogasbolaget Biond.

Jennie Lorentsson, Björn Lilja och Anette Niklasson

Text

Restavfallet får inte innehålla saker som isolering, gipsskivor, sågspån eller gummidäck.

Bild: Björn Lilja

Annons

Varje dag rullar 150 lastbilar med fyllda containrar in i Filbornaverkets tipphall. Restavfallet kommer från hushåll och verksamheter i hela nordvästra Skåne, Halland och även från utlandet. Här eldas det upp, vilket kallas energiåtervinning. Hela Helsingborg värms upp med värme från brasan i den gigantiska pannan.

I tippdiket ser man vad restavfallet kan bestå av – cd-skivor, papper, mjölkkartonger, plast, en vattenmelon, textil, kartongbitar. En chaufför tömmer en hel container med nermald elektronikplast som inte går att återvinna.

En femtedel av allt material som bränns upp i Filbornaverket är plaster av olika slag.

Bild: Björn Lilja

Annons

Annons

– Vårt största bekymmer är plast. Vi behöver inte plast men plasten behöver oss. Det är plasten som orsakar våra fossila utsläpp, säger Göran Skoglund, pressansvarig på Öresundskraft, när han visar HD runt.

Tanken med Filbornaverket är att det som bränns bara ska vara sådant som är sorterat och inte kan återvinnas på annat sätt. Man vill inte ha in PVC som ger utsläpp, för stora ting som kan fastna i pannan, eller en container med blöta, ruttnande grönsaker.

– Pannan är visserligen byggd för att hantera allehanda ämnen på ett säkert sätt, men kan saker återanvändas och material återvinnas så är det bättre än energiåtervinning. Att materialåtervinna sparar mer energi än vad förbränningen ger, säger Göran Skoglund.

Gripklon hämtar det som sopbilarna lämnar och strösslar ut det jämt i pannan.

Bild: Björn Lilja

Annons

Men som HD berättat i en artikel om matkasseleverantören Hellofresh hamnar till exempel tonvis av mat och wellpapp i förbränningsugnen. Exakt hur mycket vill inte Hellofresh avslöja, utan säger bara att deras tjänst bidrar till att matsvinnet minskar.

Annons

Öresundskraft har inte heller stenkoll, men uppskattar att en procent av företagens avfall är organiskt. För hushållens restavfall är siffran högre.

– Det finns alltid utrymme för förbättringar. I framtiden tror jag inte att vi kommer att elda med avfall. Men vi kommer alltid ha avfall som inte ska tillbaka, som plaster och sjukhusavfall. Då är energiåtervinning det bästa vi kan göra av det, säger Göran Skoglund.

Göran Skoglund berättar att det finns hundratals olika sorters plast och inte alla går att återvinna. ”Om man lämnar in 100 kilo plast till återvinning kan 40 procent återvinnas, 60 procent blir ”reject” och måste brännas.”

Bild: Björn Lilja

Annons

Ansvaret för att sortera verksamhetsavfall från exempelvis matbutiker, restauranger och fabriker, ligger på avfallsföretagen. Detta regleras i avtal mellan dem och Öresundskraft, och stickprov görs dagligen för att kontrollera vad som hamnar i pannan.

– Vi tippar ut materialet, sedan tittar en kontrollant på det och jämför med specifikationen av vad de ska lämna. Om något inte stämmer meddelar vi kunden så får de vidta åtgärder, säger Kristina Lassing som är processingenjör för bränsle på Filbornaverket.

Annons

Så här såg det ut vid ett stickprov som Öresundskraft gjorde i våras. Massvis av citroner, lite sparris, några salladshuvuden blandat med plast och lastpallar.

”Mineralull, elsladdar, schaktmassor” står det i ett protokoll som vi får se.

Annons

”Träpallar, citroner, papplådor” står det i ett annat. ”Långa rör och slangar” i ett tredje. Alla tre transporterna fick underkänt i kontrollen och delar av avfallet fick sorteras om eller klassas som grovavfall och krossas.

Bild: Björn Lilja

Annons

Ett stenkast från Filbornaverket ligger biogasproducenten Biond. De tar hand om matresterna som hushållen och företagen i NV-Skåne sorterar ut. Det händer att Biond får in hela partier med livsmedel som måste kasseras. Det kan handla om pallvis med bananer som skadats under en transport en kyl- och frysvaror som förstörts när en anläggning gått sönder.

Biond har möjlighet att göra biogas även av livsmedel som har emballaget kvar, som konservburkar, ölburkar eller glasflaskor. Då helst förutsatt det är rena fraktioner och inte alla dessa varianter ihopblandade.

Annons

De har dock en gemensam fiende med Filbornaverket:

– Plast är vår fiende nummer ett. Plasten tillför ingenting, den ställer bara till problem, säger Mikael Bergqvist som är kundansvarig på Biond.

I de här påsarna ska man slänga matavfall. Inte knivar, gafflar eller kanonkulor.

Bild: Hussein El-Alawi

Plasten kommer både från hushållsavfallet och med före detta livsmedel från företag. Även om Biond använder maskiner som river sönder plasten sätter den igen anläggningen och bakterierna i rötkammaren påverkas negativt. Dessutom hamnar plastbitar på åkrarna när bönderna gödslar med biogödslet från Biond.

Annons

– Vill man inte sortera kan vi göra det, men vi tar betalt för det. Det är bara ekonomiska incitament som kan göra det bättre. Det finns mycket kvar för kunderna att lära, säger Mikael Bergqvist och radar upp exempel på konstiga saker som de fått dra loss ur sin anläggning: mängder av skedar, knivar och gafflar, bromsskivor till en motorcykel, en startmotor, byggtimmer och en kanonkula.

Annons

– Folk slänger all möjlig skit i matavfallet. Man kanske inte tror det men våra grejer går sönder.

Biond skulle gärna ta emot mer organiskt material – utan plast och andra grejer inblandat.

– De som slänger vill ju oftast tro att ”om vi slänger 40 pall sallad i veckan så blir det jättemycket gas”. Men det ger inte så mycket gas utan mest arbete med att ta bort plast.

NSR ansvarar för att samla in avfall från kommunernas hushåll. Olika avfallsbolag hämtar hos företag.

Bild: Björn Lilja

Filbornaverkets panna stoppas en gång varje sommar för service.

Bild: Björn Lilja

Annons

Annons

I Filbornaverket produceras kraftvärme genom förbränning av avfall.

Bild: Björn Lilja

Bild: Björn Lilja

Annons

Det är 1100 grader inne i pannan.

Bild: Björn Lilja

Annons

Rökgaserna från pannan renas i flera steg innan de släpps ut genom skorstenen.

Bild: Björn Lilja

Annons

Bild: Björn Lilja

Bild: Björn Lilja

Annons

Annons

Kristina Lassing och Göran Skoglund.

Bild: Björn Lilja

Göran Skoglund.

Bild: Björn Lilja

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy