Annons

Annons

Landskrona

Han rev Landskronas gamla synagoga – och skapade en ny

Landskrona hade ett rikt judiskt liv på 1900-talet – vi har träffat två av de få judar som bor kvar.

– Jag kände mig skyldig som rivit den gamla synagogan, säger Bernt Aronsohn – som startade en ny synagoga.

Här på Föreningsgatan låg den synagoga som Bernt Aronsohn startade så att sonen Staffan kunde göra bar mitzva i hemstaden. Huset låg till höger men är rivet idag.

Bild: Magnus Arvidsson

Annons

– Den var vacker, med fina träbänkar, blyinfattade fönster. Jag upplevde den som stor, men jag var ju liten.

Staffan Aronsohn minns den gamla synagogan i Landskrona, på gamla Folkets hus innergård på Skolallén.

Det gick han istället för den vanliga religionslektionen på Sandåkerskolan, för undervisning i judendom och andra religioner ur ett judiskt perspektiv.

– Det var inte så att jag ständigt tänkte på att jag är jude. Sedan blev jag påmind när jag fick skällsord. Men jag var rätt stark och kunde ge svar på tal, så jag mötte inte så mycket.

Staffan Aronsohn är född och uppvuxen i Landskrona, dit hans föräldrar flyttade för 55 år sedan.

– Jag har inget svenskt påbrå alls. Jag har en stark judisk grund, säger pappa Bernt Aronsohn.

Synagogan låg på innergården till Folkets hus, till höger i bild. Om den var igång när bilden togs år 1900 vet vi dock inte. Bild tagen från Skolallén. Foto: Landskrona museum, Minnesbanken

Annons

Annons

Hans farfar kom från Lettland, och träffade Bernts farmor i Landskrona. De flyttade till Annelöv, och senare till Ängelholm, där Bernt hade en ortodox uppväxt.

– De höll på alla judiska traditioner. Jag transporterade vidare lite av det, säger Bernt Aronsohn.

– Jag är nog mer religiös än min far, eller ska man kanske säga traditionalist, säger Staffan Aronsohn.

Det var mamma som fixade allt till högtiderna. Hon läste och såg till att vi tände ljus på shabbat.

Bernt var först i sin familj att gifta sig med en kristen flicka, Monica. Hon var enligt Staffan och Bernt djupt engagerad i att föra vidare judisk tradition.

– Det var mamma som fixade allt till högtiderna. Hon läste och såg till att vi tände ljus på shabbat, säger Staffan.

Det fanns tidigare ett rikt judiskt liv i Landskrona. Bland annat det har Landskrona stad hänvisat till när man försökt få hit det statliga förintelsemuseum, som till slut hamnade i Stockholm.

I slutet av 70-talet bodde enligt Bernt omkring 80-100 judar i stan.

Annons

Gamla folkets hus 1970. Synagogan låg bakom det ljusa huset mitt i bild (tagen från Järnvägsgatan söderifrån). Foto: Ronnie Nilsson/Landskrona museum

Annons

Dessvärre revs den gamla synagogan – av Bernt. Han köpte huset med avsikt att fixa till det – men det var för nergånget. 1979 fick han rivningslov.

Istället var han med och startade en ny synagoga, i en före detta frikyrka på Föreningsgatan som han köpte.

– Jag kände mig skyldig som rivit den gamla synagogan.

Den öppnade 1980 med stöd från judiska församlingen i Malmö. Då hade verksamheten flyttat runt i Landskrona ett par år.

– Det betydde en del att man fick tillföra något till de äldre som kämpade för att behålla sin judiska identitet. Det blev en gemenskap, säger Bernt Aronsohn.

Det var perfekt tajming för 13-årige Staffan, som studerade till sin bar mitzva – ungefär motsvarande kristen konfirmation. Då slapp han pendla till Helsingborgs synagoga för läsningen.

Annons

– Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Det var min första prövning inför vuxenlivet.

Artikel i Judisk krönika efter Staffan Aronsohns bar mitzva 1980 – den första på åtta år i Landskrona, och den sista.

Annons

All uppmärksamhet i den fullpackade synagogan ägnades åt Staffan, som bland annat fick sjunga ett långt stycke ur Torah, på hebreiska.

Han var den första på åtta år som gjorde bar mitzva i Landskrona – och den sista. Judiska församlingen i Malmö, som Landskronaborna tillhörde, ville enligt Bernt koncentrera stödet till Helsingborg:

– Bidraget försvann, och en del av de äldre dog bort. Så omkring 1983 la vi ner synagogan.

Sedan dess åker Bernt och Staffan till Helsingborgs synagoga för shabbat och högtider.

Annons

Staffan Aronsohn håller i en mezuza – pergamentrullen som enligt judisk sed skall sättas upp vid varje dörrpost. ”Jag är nog mer religiös än min far, eller ska man kanske säga traditionalist”.

Bild: Magnus Arvidsson

Bernt minns en stark judisk gemenskap förr i Landskrona, man fanns där för varandra, rik som fattig.

Men det judiska livet började ebba ut efter att synagogan på Föreningsgatan stängde. Den äldre generationen har dött, och deras barn flyttat.

Alla mina tre döttrar har mött mer antisemitism i skolan än vad jag gjorde.

Annons

Idag känner far och son Aronsohn knappt några andra judar i stan, utöver den närmaste släkten.

Samtidigt: en ökande antisemitism i samhället.

– Hon var orolig, hon kände igen mönstret, säger Bernt om mamman – som flytt från Nazityskland.

Annons

Bernt har dock inte märkt det för egen del i Landskrona. Trots att han bär davidsstjärnan om halsen fullt synlig.

Staffan håller med om att det är relativt tryggt för judar i Landskrona, jämfört med Malmö.

– Men alla mina tre döttrar har mött mer antisemitism i skolan än vad jag gjorde, säger Staffan.

När allt är uttömt brukar det sluta med glåpord om att man är jude.

Det kopplar han delvis till invandring från Mellanöstern.

Men inte bara. På ett företag var den inköpsansvariga mer intresserad av om Staffan firade jul och åt fläsk, än av hans offert.

– När allt är uttömt brukar det sluta med glåpord om att man är jude, säger Bernt.

”Vi har alltid funnits där för varandra, om någon behövt något. Det fanns alltid möjlighet att hjälpa”, säger Bernt Aronsohn om den judiska gemenskapen i Landskrona förr.

Bild: Magnus Arvidsson

Annons

Annons

Staffan och Bernt var i Tyskland – familjen är i återvinningsbranschen sedan fyra generationer. Där var en företagare så glad att ”göra affärer med er svenskar, istället för judar”.

– Jag har alltid ett vaket öga för det där. Så är det tyvärr för oss judar, säger Staffan.

Vid ett tillfälle ropade två elever ropa ”sieg heil” i skolmatsalen, med Staffans dotter som tydlig adress. Det blev ingen rättegång, enligt Staffan för att personal inte vågade vittna.

Ändå har döttrarna alltid burit halsband med hebreiska tecken, liksom Staffan alltid bär sin davidsstjärna om halsen.

– Jag har aldrig trott på att dölja identiteten. De som vill dig illa, får reda på det ändå, säger Staffan Aronsohn.

– Vi säger så, att är du född jude, är du jude livet ut. Det spelar ingen roll om du konverterar. Det är bättre att stå upp för det, säger Bernt Aronsohn.

Fakta

Judiska församlingar

Det finns idag fyra judiska församlingar i Sverige:

• Helsingborg – cirka 100 medlemmar

• Malmö – cirka 550 medlemmar
• Göteborg – cirka 1 000 medlemmar

• Stockholm – cirka 4 200 medlemmar

Troligen finns det omkring 20 000 judar i Sverige, enligt den judiska lagens definition. Det finns dock inga officiella register på etnicitet som kan bekräfta det.

Källa: Judiska centralrådet

Annons

Nästa avsnitt: En musikal fick Henrik Schlasberg att upptäcka sitt judiska ursprung

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy