Annons

Annons

Klädernas kretslopp

Kläder en stor miljöbov – men återvinningen är trasig

Våra kläder är ett jättestort miljöproblem. Ändå finns inget fungerande retursystem.

– Det förvånar mig att det går så långsamt, säger forskaren Karin M Ekström.

Sandra Qvarfordt, Joakim Palmkvist och Dan Ivarsson

Text

Hjalmar, Lovisa, Rikard och August Lyckander är vana besökare på återvinningscentralen i Helsingborg. Idag slänger de brädor, men ibland lämnar de kläder.

Bild: Adam Daver

Annons

På återvinningscentralen i Helsingborg står Rikard och Lovisa Lyckander och slänger brädor i en container. Barnen August, Ingrid och Hjalmar Lyckander hjälper till.

– Farmor och farfar har ett hus på Tjörn som de bygger om, säger August Lyckander.

Familjen Lyckander är vana återvinnare. Ett par gånger om året åker de till återvinningscentralen och passar på att lämna lite av varje.

– Ibland lämnar vi kläder också, säger Lovisa Lyckander.

På Helsingborgs återvinningscentral finns två containrar för kläder och textilier, och så en insamling på Återbruket som ligger utanför själva området. Kläderna som lämnas där går till Human Bridge och Myrorna, som båda är välgörenhetsorganisationer med 90-konto.

Rikard och Lovisa Lyckander tycker att det är praktiskt att man kan återvinna allt på samma ställe.

Bild: Adam Daver

Annons

Annons

– Det finns flera ställen att lämna in sina kläder på. Men alla kanske inte är så medvetna om var kläderna hamnar, säger Lovisa Lyckander.

Runtom i Helsingborg står klädcontainrar utställda av företag som inte har 90-konto och som därför inte redovisar var kläderna och pengarna hamnar. Lovisa och Rikard Lyckander undviker dessa containrar idag, och ger enbart kläder till organisationer som de vet är bra och pålitliga.

– Vi såg Uppdrag Granskning som handlade om det, säger Lovisa Lyckander.

– Men mer än så har vi inte informerat oss själva.

Att de lämnar sina kläder och textilier på återvinningscentralen handlar mest om att det är smidigt. De slipper helt enkelt ett extra ärende för att lämna kläderna och kan dessutom känna sig trygga med att de går till någonting bra.

– Det känns väl bra att det tas till vara på igen, säger Rikard Lyckander.

Däremot tycker de att det är svårt att veta vad de ska göra med kläder eller textilier som är i sämre skick.

– Det går åt mycket resurser när man gör textilier, så det hade ju varit bra med någon insamling av det också. Men något slags system för det verkar ju vara på gång, säger Rikard Lyckander.

På Helsingborgs återvinningscentral finns containrar för klädinsamling. Kläderna som lämnas där går till Human Bridge och Myrorna.

Bild: Adam Daver

Annons

Annons

På Myrornas hemsida står att de textilier som inte kan säljas eller användas i sitt nuvarande skick går till export, ”remake” och forskningsprojekt om textilåtervinning.

De mesta textilierna går till så kallad ”downcycling”, skriver Myrorna – alltså görs om till stoppning i möbler och trasor och liknande för industrin. Motsvarigheten, ”upcycling”, innebär att man gör ny tråd av gamla textilfibrer – en process som ännu befinner sig på forskningstadiet. 2016 gick runt 21 procent av alla textilier som Myrorna samlade in till återvinning.

En vanlig svensk köper 14 kilo nya kläder varje år – och slänger drygt 7 kilo begagnade kläder i soporna. Textilförbrukningen är ett av våra absolut största miljöproblem. Det är den fjärde största miljöboven när det gäller förbrukningen av råvaror och rent vatten. När det gäller klimatpåverkan står modeindustrin för mer än 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser – det är mer än all internationell flygtrafik och sjöfart tillsammans.

Ändå har Sverige inget fungerande system för att samla in och återvinna begagnade kläder.

– Det är klart att det är ett problem. Jag tror att de flesta inte riktigt haft klart för sig vilket stort miljöproblem textilier är, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Annons

Vi svenskar har blivit duktiga på att sortera batterier, tomglas, plast och pantburkar så att de kan återvinnas så miljövänligt som möjligt. Men när det gäller gamla kläder finns det inget system för retur och återvinning.

Annons

Idag är det enkelt att återvinna saker som kartong, plast och farligt avfall. Men för kläder och textilier saknas fortfarande ett bra system.

Bild: Jonatan Westerlind

Ett viktigt skäl är att textilier är mycket svårare att återvinna än exempelvis plast och metall. De kläder som kastas är en blandning av bomull, ylle, polyester, linne och många andra material. Bara någon procent av kläderna som lämnas till olika klädinsamlingar återvinns till fibrer, som det går att sy nya kläder av.

– Även när man återvinner plagg så kräver det mycket kemikalier, energi och vatten. Därför är det mycket större miljönytta med att återanvända ett plagg genom att sälja det på second hand, byta det eller använda det kläderna lite längre. Återbruk är det allra bästa för miljön, säger Karin Lexén.

Annons

Större delen av de kläder vi gör oss av med varken återanvänds eller blir till nya textilier. Cirka 80 000 ton kläder om året slänger vi i soporna – vilket gör att de eldas upp.

Karin M Ekström, professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Textilhögskolan i Borås.

Annons

Karin M Ekström är professor i företagsekonomi vid Textilhögskolan i Borås och har forskat på klädkonsumtion och hållbarhet inom klädindustrin.

– Det är resursslöseri om kläder och textil slängs i soporna istället för att återanvändas och återvinnas, säger hon.

Redan 2012 lämnade forskargruppen hon var med i en rad förslag till förbättringar.

– Vi föreslog bland annat ett nationellt system där trovärdiga aktörer kan hantera insamling, återanvändning och återvinning, säger hon.

Annons

– Vi föreslog även certifiering; att kläder och textil som återanvänds och återvinns måste tas om hand av seriösa aktörer.

Nu har det nästan gått ett decennium sedan Karin M Ekström och hennes kollegor skrev rapporten. Fortfarande finns precis samma problem med klädinsamlingen och tygåtervinningen i Sverige

– Sverige har kommit långt när det gäller att utveckla system för återvinning av tidningar, papper, plast, glas et cetera. Men inte textil.

– Det förvånar mig att det går så långsamt, säger Karin M Ekström.

Några av de stora, ideella organisationer som samlar in kläder i Sverige är Myrorna, Röda Korset, Björkå Frihet och Sveriges Stadsmissioner. De väljer ut en liten del av kläderna, som säljs i second hand-butiker i Sverige. Resten skickas vidare, ofta till stora sorteringsanläggningar i Polen, Tyskland och Nederländerna. Där sorterar personalen ut de kläder som går att sälja i fattigare länder i Östeuropa, Asien eller Afrika. Det som blir över kan i bästa fall återvinnas, kanske som isoleringsmaterial eller, som sagt, som stoppning i möbler. Men längre ner i kedjan kan det också hända att de kläder som inte går att sälja eldas upp på en soptipp i Rumänien eller dumpas i naturen någonstans i Kenya.

Annons

Annons

De seriösa organisationerna har ofta 90-konto, vilket innebär att det finns en viss redovisning och kontroll av att pengarna används till välgörande ändamål.

HM, Lindex och flera andra klädkedjor tar också emot begagnade kläder som kunderna lämnar in.

Men det är bara en liten del av de kläder vi gör oss av med som får ett nytt liv eller skickas till återvinning. Av de kläder som förbrukas i Sverige är det bara en fjärdedel som samlas in av organisationer med 90-konto. Resten av kläderna slängs som vanliga sopor eller skänks bort till organisationer som inte berättar vart kläderna eller pengarna tar vägen.

Vem som helst kan ställa upp en container och samla in kläder. Det finns inga myndigheter eller organisationer som kontrollerar att kläderna du lägger där återvinns på ett miljövänligt sätt. Det går inte att få någon redovisning av att pengarna går till det ändamål som står på containern.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén är kritisk mot dessa organisationer:

– Det är tråkigt med de här oseriösa aktörerna – de gör pengar på människors goda vilja. Dessutom leder det till en osäkerhet hos många konsumenter, när folk inte vet hur de ska lämna sina kläder till rätt ställe, säger hon.

Annons

Karin Lexén är generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. ”Jag tror att de flesta inte riktigt haft klart för sig vilket stort miljöproblem textilier är”, säger hon. Foto: Naturskyddsföreningen

Annons

I Sverige finns det ingen som har ansvar för att samla in textilier och och se till att de återvinns. EU har beslutat att alla medlemsländer måste börja samla in alla textilier som slängs senast år 2025. Ett sådant förslag håller nu på att utredas även i Sverige.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy