Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Helsingborg

”Det är inget fel på att gilla Askungen, lyckliga slut, gulligt och glitter”

Alla barn ska få samma chans att lära, leka och utvecklas – oavsett kön. Det står i läroplanen som alla förskolor ska följa. Men hur självklart är det?

– Jag tror på att lägga till, inte dra ifrån, säger pedagogen Gunilla Eklöf på Tornérhjelms förskola, där ett genusprojekt i mitten av 00-talet gav ringar på vattnet.

I biblioteket på Tornérhjelms förskola håller bokpedagogen Gunilla Eklöf bland annat i sagostunder för barnen. Annika Olsson är utvecklingsledare och arbetar på Äventyrsboken, en av avdelningarna. Båda brinner för att arbeta normkreativt.

Bild: Sven-Erik Svensson

Annons

”Kittelbubblor”, ”Williams kompis Jonas” och ”Nej och okej”. Bokpedagogen Gunilla Eklöf bläddrar i ett axplock barnböcker hon köpt in till Tornérhjelms förskola i Helsingborg. En del handlar om integritet, att våga säga nej, medan andra berör kärlek, olika familjekonstellationer och att vara en flicka fast man har snopp.

– De gamla böckerna med Alfons Åberg och Elsa Beskow ska finnas kvar, det är ett arv, men det är också viktigt att barn känner igen sig och förstår hur samhället ser ut i dag, tycker Gunilla Eklöf.

En större granskning av Skolinspektionen 2017, som gjordes på uppdrag av regeringen, visade att flera förskolor inte alls arbetade aktivt med sitt jämställdhetsuppdrag. ”Det finns en risk att stereotypa könsnormer och könsstrukturer förs vidare till barnen”, slog Skolinspektionen fast.

Annons

Annons

Vid ungefär hälften av förskolorna vägledde till exempel inte personalen pojkar och flickor så att de fick prova olika miljöer och material, särskilt inte i den fria leken.

Just den fria leken är något rektorerna på Helsingborgs förskolor trycker på när HD skickar ut en enkät för att fråga hur förskolorna, både privata och kommunala, arbetar med jämställdhetsuppdraget.

Av den dryga tredjedel som svarar framhäver de flesta rektorer att det är individen som står i fokus – inte vilken könstillhörighet barnet har. Svar som ”Barnen på vår förskola får möjlighet att välja aktiviteter utifrån sina intressen och göra självständiga val” är vanliga.

Gunilla Eklöf tycker att utvecklingen inom jämställd barnlitteratur har tagit stora kliv framåt. ”Jag skulle vilja säga att det är i barnlitteraturen som det syns mest”, säger hon.

Bild: Sven-Erik Svensson

En del rektorer uppger att deras förskola aktivt väljer bort material som har en tydlig könskodning, till exempel prinsessklänningar och spindelmannendräkter. Flera lyfter fram användandet av naturmaterial som exempel på okodat material. Medan andra tror mer på att erbjuda barnen ett brett utbud av böcker och leksaker. Så är det även på Tornérhjelms förskola, berättar Gunilla Eklöf.

– Det är inget fel på att gilla Askungen, lyckliga slut, gulligt och glitter – många barn älskar det! Men däremot kan man hitta på olika slut. Askungen kan till exempel gifta sig med prinsessan. Vi vill ju ha ett öppet samhälle där man själv får möjlighet att reflektera och förstå sig själv och andra, resonerar hon.

På hennes arbetsplats började man på allvar syna sitt arbete med jämställdhet 2004 när förskolan var med i det statliga genusprojektet ”Den könade förskolan”.

Annons

Det var arbetslaget där Gunilla Eklöf och kollegan Annika Olsson ingick som sökte. Mest av nyfikenhet eftersom de båda trodde att de själva redan arbetade medvetet.

Annons

– Men när vi satte på oss genusglasögonen var det många knäppar på näsan, minns Annika Olsson och berättar att mycket handlade om hur de anpassade språket efter barnens könstillhörighet.

Att oftare kommentera en flickas tröja som fin i stället för skön, till exempel. Eller att säga ”kom alla flickor” eller ”kom alla pojkar”.

– Vi lägger ribban redan när vi benämner könet, anser Gunilla Eklöf.

Under de två år långa projektet, som fick namnet ”Batman och Barbie”, läste personalen på Tornérhjelms förskola litteratur, samtalade, inkluderade vårdnadshavare och filmade varandra i vardagliga situationer, till exempel i hallen, ateljén och vid matbordet.

De märkte att de ofta pratade med flickorna och till pojkarna.

– Visst trillar vi i fällor än i dag men nu är vi medvetna. Vi gör en kullerbytta och sen gör vi rätt, säger Gunilla Eklöf.

– Och vi påminner varandra! Det här är inget happening som ska vara vart tionde år. Det är ett återkommande arbete under hela barnens förskoletid, säger Annika Olsson.

Annika Olsson och Gunilla Eklöf tycker att förskoleområdet satsar mycket på utbildning. ”Jag är stolt över att jobba här”, säger Gunilla Eklöf som arbetat över 40 år på Tornérhjelms förskola.

Bild: Sven-Erik Svensson

I högen bland barnböcker framför dem ligger fackboken ”Normkreativitet i förskolan” som de arbetar mycket med.

Annika Olsson och de andra utvecklingsledarna på förskolan har hållit i diskussioner, kapitel för kapitel, och tillsammans har pedagogerna testat övningar med barnen. Ett exempel är stolsleken - fast omvänd. När musiken stannar tas en stol bort, men i stället för att ett barn blir utan plats får hen dela plats med en kompis.

Annons

– Varje gång du tar bort en stol får fler och fler sitta tillsammans. Det är en samarbetsövning, förklarar Gunilla Eklöf.

– Vi har också gjort självporträtt. Barnen får välja olika färgade pappersark. Man kan vara röd, brun och gul – man får själv bestämma. Det handlar inte om hur normen är. Och visst är det härligt? fortsätter hon.

Annons

Finns det inte en risk att jämställdhetsarbete på förskolan bygger mycket på att det finns engagerade pedagoger som driver arbetet?

– Jo, jag tror att eldsjälarna behövs, säger Gunilla Eklöf.

– Samtidigt står det klart och tydligt i läroplanen att vi ska jobba med det här, tillägger Annika Olsson.

Att arbeta på en mångkulturell förskola – på Tornérhjelms har 97 procent av barnen annat modersmål än svenska – kan vara utmanande ur ett jämställdhetsperspektiv.

På Tornérhjelms förskola där 97 procent av barnen har annat modersmål än svenska arbetar man mycket med böcker. Varje år får barnen vars tre böcker att ta hem. ”Har man varit här i fem år får man sitt eget bibliotek”, säger Gunilla Eklöf.

Bild: Sven-Erik Svensson

Gunilla Eklöf och Annika Olsson tycker att vårdnadshavarna för det mesta uppskattar deras arbete. Samtidigt kan det vara föräldrar som till exempel inte vill att flickor och pojkar ska sitta bredvid varandra. De kan höra flickor säga, ”jag får inte leka med pojkar”.

– Men vi jobbar mycket med kompisböcker och jag tycker det är jättebra att man lyfter det i litteraturen, säger Annika Olsson och berättar att hon inte tycker det är svårt att bemöta.

– Är man öppen, rak och trygg i sitt uppdrag – att barnen är i fokus – så är det inga problem. Det är skönt att ha en läroplan och barnkonventionen att luta sig mot, fortsätter hon.

Annons

Jämställdhet är något som ”poppar upp” och får allmänhetens ögon på sig var tionde år, tycker de. Som till exempel den senaste tiden där våld mot kvinnor särskilt uppmärksammats.

– Det är ledsamt. Vi i förskolan är en legobit men hela samhället måste ta det här ansvaret, säger Gunilla Eklöf.

– Det vi ger barnen, det samhället får vi.

Fakta

Jämställdhet i förskolan – vems ansvar?

Förskolan ska erbjuda alla barn samma möjligheter till utveckling, lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet. Jämställdhetsuppdraget finns angivet i läroplanen som alla förskolor ska följa.

I den står bland annat att förskollärare ska ansvara för att ”aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet”. Det står också att arbetslaget ska ”medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet”.

Rektorn har ett särskilt ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet, där jämställdhet ska ingå. Yttersta ansvaret för att förskolan följer de nationella bestämmelserna faller på huvudmannen, det vill säga kommunen eller det privata skolföretaget.

Källa: Skolverket

Annons

Fakta

Skolinspektions granskning – så gick den till

Våren 2016 besökte Skolinspektionen 36 förskolor, både fristående och kommunala, i 18 kommuner (Helsingborg var inte med). Syftet var att genom bland annat observationer och intervjuer granska hur förskolorna arbetade med jämställdhet.

Resultaten visade bland annat att personalen vid flera förskolor inte arbetade systematiskt utifrån ett genusperspektiv vid aktiviteter, planering av miljö och material eller samtal om förhållningssätt.

Flera förskolor arbetade aktivt med likabehandling – men inte alltid med hänsyn till det specifika jämställdhetsuppdraget.

Drygt tre fjärdedelar av förskolecheferna inkluderade inte jämställdhet i det pedagogiska ledarskapet. Och drygt tre fjärdedelar av huvudmännen inkluderade inte jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy