Bostadsbyggandet i Sverige är mer omfattande än på flera decennier. En avgörande orsak är de investeringsstöd som ingår i regeringens bostadspolitik. Att bostadsproduktionen hållit i sig på höga nivåer över en lågkonjunktur är också ett gott betyg.

Nästan 50 000 klimatsmarta hyresrätter med lägre hyror än vad som varit fallet utan investeringsstöd har tillkommit sedan 2016. Glädjande nog har även byggandet av småhus ökat. Låga räntor i kombination med att pandemin har gjort att fler vill bo större ligger bakom en del av det.

Genom en mer aktiv kommunal markpolitik och bättre planberedskap skulle fler vanliga villor kunna byggas.

Sverige behöver möta bristen på bostäder genom att bygga blandat både när det gäller arkitektur och boendeformer.

Att Cementas fabrik på Gotland riskerar att inte få fortsatt tillstånd för sin produktion utgör ett orosmoln. Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att avvisa Cementas ansökan och bolaget har överklagat till Högsta domstolen. Hur saken slutar är oklart. Även om regeringen igår meddelade att Cementas tillstånd förlängs med åtta månader måste perspektivet vidgas.

Att Sverige är så pass beroende av en enda materialform och en enda produktionsanläggning är problematiskt. Problemen är många:

• En bristande konkurrens på bygg- och materialmarknaden skapar inte förutsättningar för att pressa priserna. Genom att en enda producent är så dominerande minskar prispressen och materialkostnaderna blir dyrare. En ökad konkurrens är avgörande för att priserna ska kunna pressas.

• Betong är en stor belastning på miljön. Regeringen tog igår upp att de material som används vid bostadsbyggande måste varieras. Att hitta metoder för återbruk och återanvändning är också nödvändigt för att klara klimatutmaningarna. Det finns många lovvärda initiativ. Till exempel gör det allmännyttiga bolaget Helsingborgshem bra försök med återbruk. En kombination av offentliga insatser och privata initiativ behövs. Här bär alla inblandade parter, regeringen, myndigheterna, kommunerna, byggföretagen och den enskilde konsumenten, ett ansvar.

• Genom att Sverige är så extremt beroende av en enda anläggning skapas risker som inte är gynnsamma i osäkra tider. I de initiativ som tas av regeringen och myndigheter för att stärka beredskapen i landet måste även förmågan att upprätthålla byggtakten i tider av kris tas i beaktande. Att byggsektorn, som står för 11 procent av Sveriges BNP, kan fortsätta att bygga landet är av avgörande betydelse.

I ljuset av domstolsprövningen av Cementas verksamhet har alla som har ett intresse av byggande ett gyllene tillfälle att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta lösningar, hitta vägar för ökad konkurrens och större säkerhet.

De klimatdeklarationer som införs vid det kommande årsskiftet är ett bra första steg. De innebär att en ny byggnads hela klimatpåverkan måste redovisas i förväg och därmed blir det möjligt att hitta de delar i ett projekt som kan sänka dess klimatpåverkan.

Klimatkrav i statliga stöd både för nyproduktion och renovering är bra men kan skärpas ytterligare. Byggbranschen behöver ta sitt ansvar för klimatet genom att pröva nya och innovativa sätt att bygga på. Myndigheter, till exempel Konkurrensverket, kan göra sådant som att hindra företag från att nå för stor marknadsdominas och motverka kartellbildningar. Kommunerna och andra offentliga aktörer kan utforma upphandlingar som skapar pris- och klimatpress i byggsektorn.

Sverige står inför stora utmaningar i klimatomställningen, i bostadssektorn och i att bekämpa arbetslösheten. Byggsektorn i allmänhet och bostadssektorn i synnerhet måste visa vägen framåt. Varje kris är en möjlighet till nytänkande och förändring.

SKRIBENTEN

Ola Möller (S), riksdagsledamot med ansvar för bostadsrätts- och hyresrättsfrågor. Mellan 2014 och 2018 var han kommunalråd i Helsingborg.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.