Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Näringsliv

Allt lättare att driva kunskapsföretag på landet

Avståndet mellan kunskapsintensivt entreprenörskap på landsbygden och storstadens ansamling av kreativa tjänsteföretag får allt mindre betydelse. Redan för 30 år sedan tog reklamföretagaren Mats Genberg fasta på möjligheterna med en begynnande digitalisering och flyttade affärsverksamheten från Malmö till Österlen.

– Vi kan i stort sett uträtta lika mycket på distans idag som vi kunde då, säger han.

Mats Genberg i reklam och pr-företagets kontor i Simrishamn. – Även om vi håller till på landsbygden så är lugnet en chimär. Vi har inte mindre press på oss inför en deadline jämfört med företag i storstäder, säger han.

Bild: Albert Capuder

Annons

Kunskapsintensiva företag trivs bäst i storstäderna, säger en gammal sanning på innovationsområdet. Det är där de stora kunderna, marknaden och den välutbildade arbetskraften finns. Det är också där andra likartade verksamheter att samarbeta med och dra nytta av är samlade. Nu pekar ny forskning från Lunds universitet på att den gamla sanningen inte riktigt gäller längre, i alla fall inte på samma sätt som förr.

– Utbyggnaden av internet har spelat en jättestor roll, säger samhällsgeografen Hjalti Nielsen som i sin nyligen publicerade avhandling jämfört landsbygdsföretag i IT- och reklambranscherna med liknande företag i Malmö.

– En nyckelfaktor är att internetanvändningen ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Folk i dag är mycket mer kapabla och villiga att interagera, samarbeta och göra affärer över internet än tidigare, det är en generationsfråga, säger han och tillägger:

Annons

Annons

– Pandemin har visat oss att väldigt mycket av det vi gör dagligen kan göras över internet även om det finns sådant som vi måste granska vidare, exempelvis när det gäller gränsen mellan jobb och arbete, hälsorelaterade frågor och vilken typ av interaktioner som sker bäst ansikte mot ansikte. Men utvecklingen kommer sannolikt att öka möjligheterna för denna typ av interaktion i framtiden vilket öppnar stora möjligheter för landsbygden.

Samhällsgeografen Hjalti Nielsen vid Lunds universitet har nyligen publicerat en avhandling som ruckar på den gamla sanningen om att kunskapsintensiva företag trivs bäst i storstäderna. Foto: Privat.

Teknikutvecklingen handlar inte bara om att göra affärer. Även sådant som delta i fortbildning eller konferenser av olika slag är ofta möjligt på nätet. Detsamma gäller att upprätthålla sociala kontakter med familj och vänner på avstånd, eller att hitta och att del av tjänster i lika former.

Sådant har betydelse eftersom utvecklingen också handlar om att högutbildade i större utsträckning än tidigare därmed upplever landsbygden som ett alternativ.

– Individer som tidigare i sitt liv flyttat från landsbygden till storstan för att studera och jobba har nu större möjligheter att flytta tillbaka hem och hitta sysselsättning som motsvarar deras utbildning och erfarenheter, exempelvis genom att etablera ett nytt företag på landsbygden eller jobba därifrån som anställd på företag i storstan.

I sin avhandling har Hjalti Nielsen studerat företag på den småländska och norrländska landsbygden, och sett att dessa utan problem konkurrerar på samma marknader som liknande företag i större städer.

Samma utgångspunkter gäller mest troligt även kunskapsintensiva företag på den skånska landsbygden, menar han.

Annons

Kunskapsklyftan minskar mellan stad och landsbygd, men skillnaderna är inte helt utraderade. Illustration: Erik Nylund.

Annons

– I princip skulle jag vilja säga att så länge folk har bra och säker koppling till internet så finns möjligheten. Min forskning visar också att det är viktigt att enkelt kunna resa om det behövs, vilket pekar på vikten av transportinfrastruktur och tillgång till kollektivtrafik.

Men än är inte skillnaderna mellan storstad och landsbygd helt utraderade.

– Skillnaden har minskat rejält men nej, det är fortfarande skillnad mellan landsbygd och storstäderna, speciellt när det gäller kompetensfrågan. Men min forskning visar klart att den här typen av företag kan trivas ganska bra på landsbygden och även konkurrera på stora avlägsna marknader.

Hjalti Nielsen säger att det är ”högst sannolikt” att den här utvecklingen kommer att fortsätta ha ett positivt inflytande på landsbygdens utveckling och möjligheter framöver.

– Jag tror inte att den kommer att stoppa tillväxten i storstäderna och deras närmiljö, men den kommer troligtvis att sakta ner eller till och med vända utflyttningen från landsbygden - vilket vi faktiskt redan ser i många landsbygdskommuner.

Däremot tror han inte för landsbygdens del på den effekt som kallas agglomeration, det vill säga när relaterade eller likartade verksamheter samlas i närheten av varandra. Det kräver en större lokal kundmarknad och ett större utbud av kompetens att anställa än vad som normalt är fallet på landsbygden, menar han.

Teknikutvecklingen ökar möjligheterna för kunskapsintensivt företagande och arbete på landsbygden. – I princip skulle jag vilja säga att så länge folk har bra och säker koppling till internet så finns möjligheten, säger Hjalti Nielsen.

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

– Myndigheter bör därför kanske inte fokusera för mycket på klusterinitiativ för att främja regional utveckling på mindre orter. Snarare bör de fokusera på att förbättra den allmänna affärsmiljön och stödja entreprenörskap ur ett brett perspektiv.

Men landsbygdsföretagens möjligheter påverkas i hög grad av samhällsutvecklingen i stort och inte bara initiativ på näringslivsområdet, påpekar Hjalti Nielsen. De snabbt stigande bostadspriserna i storstäderna är en faktor som kan påverka människor att välja livet på en mindre ort, ofta kanske att flytta ”hem” till uppväxtorten igen.

Annons

– Var folk väljer att bo handlar inte bara om jobbmöjligheter. Det handlar också om allmänna livskvalitetsfrågor som närhet till naturen, skolor, hälsovård, mataffärer, sport- och kulturliv och så vidare. Näringslivsmiljö och allmän livskvalitet hänger därför ihop när det gäller strategisk kommunal planering.

************************

Några timmar före vårt möte ringer Mats Genberg upp. Han är på väg till Gyllebo sjö för att hinna med ett träningspass stå-paddling och undrar försynt om han bör klä upp sig inför träffen.

Strax före avtalad intervjutid står jag utanför hans kontor i Simrishamn. Vid gatan intill står en van parkerad med surfingbräda surrad på taket. Jag ringer på och hoppas kunna köra igång lite tidigare. Mats Genberg är dock upptagen i ett annat affärsmöte, ursäktar sig kort men vänligt och påpekar att det är 20 minuter kvar tills vi ska ses.

– Även om vi håller till på landsbygden så är lugnet en chimär. Vi har inte mindre press på oss inför en deadline jämfört med företag i storstäder. Men den tid som många andra dagligen tvingas lägga på bilköer och tåg- och bussresor kan vi använda till konkreta arbetsuppgifter och ändå få tid över till andra saker som vi gillar, vilket gör livet värt att leva, säger Mats Genberg, ägare till reklam och pr-byrån Genberg & Co.

Annons

Mats Genberg har avklarat ett träningspass stå-paddling och precis hunnit med ett affärsmöte. Nu tar han en fikapaus i Simrishamnskontorets pittoreska trädgård, i sällskap med hunden Walter.

Bild: Albert Capuder

Redan i slutet av 1980-talet drev han en mediabyrå i Malmö, som dock gick i konkurs under finanskrisen 1992. Med en begynnande datorisering av samhället såg han samtidigt en möjlighet att flytta till landet och starta om på ny kula med sin reklamverksamhet. Mats Genberg och hans sambo köpte en gård i Östra Ingelstad där paret även sysslade med hästar.

– Mac-revolutionen var helt fantastisk. Det blev möjligt att göra saker utan behov av en massa extra maskiner, ritbord och stora kontor. Vi behövde heller inte åka in till reklambyråer i stan för långdragna möten och debitera en massa pengar för det. Vi skötte det mesta digitalt, vilket gick hem hos kunderna.

Annons

Österlenkontoret bemannades av en handfull fast anställda, och kompletterades med ett dussintal regelbundet anlitade frilansare i hela Europa med olika kompetenser inom reklam och pr. De flesta av företagets kunder höll till i Stockholm och den största kunden satt i Roskilde, i en tid före Öresundsbrons tillkomst.

– Jag har levt på det här viset i hela mitt yrkesliv, det funkar hur bra som helst. Det gäller bara att planera arbetet och vara lite strukturerad, säger 58-årige Mats Genberg som kallar sig själv för en ”urbaniserings-ifrågasättare”:

– Du kan ju jobba på byråer på fina adresser i Stockholm. Men då har du också en mycket dyrare livsstil med en massa sociala förväntningar. Du ska klä dig på ett visst sätt, äga rätt prylar, åka på rätt slags semestrar och dina barn ska gå i rätt slags skola. Men de förväntningarna har du inte här och det är helt underbart.

Annons

Han tycker heller inte att det har varit större problem med att få tag på personal till verksamheten på landsbygden.

– Vi har anställt människor med driv som vi hittat härute och lärt upp dem. Vi har också tagit hit medarbetare utifrån, bland andra en kille som tidigare pluggade på prestigefulla Hyper Island.

Mats Genberg med hunden Walter i kontoret i Simrishamn.

Bild: Albert Capuder

2014 flyttade företaget och dess fasta medarbetare från gården i Östra Ingelstad till det nuvarande kontoret i Simrishamn. Sin bostad har Mats Genberg numera några mil bort i Vitaby. Sedan coronavirusets utbrott följer han med stilla förundran nyhetsrapporteringar som talar initierat om möjligheter att fortsätta jobba hemifrån efter pandemin.

– Som om det vore något nytt. Jag såg den möjligheten redan för 30 år sedan. Vi kan i stort sett uträtta lika mycket på distans idag som vi kunde då, säger Mats Genberg.

Annons

Han har en tydlig åsikt om olika preferenser kring kommande arbetsrutiner när virusdimman har skingrats. En del företag tänker även fortsättningsvis låta sina anställda jobba varifrån de vill, medan andra föredrar att deras medarbetare ska återgå helt till arbete på kontoret.

– Det senare synsättet måste bero på att man har rekryterat fel typ av människor som ledningen inte har förtroende för, säger Mats Genberg och fortsätter:

– Ett sådant ängsligt ledarskap är också oförmöget att locka till sig självgående människor. Istället tar man in personer som inte klarar av att leverera goda arbetsresultat utan strikt styrning uppifrån, vilket ger en olycklig företagskultur.

Annons

De snabbt stigande bostadspriserna i storstäderna är en faktor som kan påverka människor att välja livet på en mindre ort.

Bild: Hussein El-Alawi

Mats Genberg ser inga affärsmässiga nackdelar med distansarbete och är övertygad om att kunskapsintensiva bolag har goda förutsättningar att leva och utvecklas på landet. På det privata planet saknar han dock möjligheten att oftare kunna umgås med andra människor efter jobbet.

– I England pågår det en motreaktion på urbaniseringsvågen där mängder med människor lämnar London och flyttar till landsbygden. Men där har du också pubar i varje liten by där invånarna regelbundet får sin dos social interaktion. Min bykrog är istället sociala medier där jag snackar med folk.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy