Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Förstärk samarbetet mellan Norden och Baltikum. Det är dags för Hansan 2.0.”

Under de omvälvande åren av baltisk frigörelsekamp mot Sovjetunionen var det åtskilliga svenskar som visade sitt stöd och sitt engagemang för Estland, Lettland och Litauen. Gå vidare och stärk samarbetet mellan Norden och Baltikum, skriver Hans Wallmark, moderat utrikestalesperson.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Carl Bildt talade i mars 1990 vid ett måndagsmöte på Norrmalmstorg i Stockholm till stöd för de baltiska folken. Foto: Anders Kallersand/TT

Annons

Nu under augusti är det 30 år sedan Sverige återupptog diplomatiska relationer med Estland, Lettland och Litauen. Detta är sannerligen något att uppmärksamma och fira! Våra kontakter över Östersjön till Baltikum är idag nästan lika självklara som till de nordiska länderna. Samtidigt har Rysslands illegala annektering av Krim försämrat säkerhetsläget i vårt närområde och behovet av ett fördjupat nordiskt-baltiskt samarbete inom bland annat säkerhet har ökat.

Sovjetunionens och Röda arméns ockupation av våra grannländer präglades av förtryck och förföljelse. Boskapsvagnar fraktade folk under svåra umbäranden till Sibirien. Några satte sig i exil. Uppskattningsvis hundratusentals balter flydde under slutet av andra världskriget och en hel del sökte sig till Sverige. Mörka minnen lever kvar av vänner och släktingar som försvann, torterades och dödades under kommunismen.

Annons

I Sverige fanns ett engagemang mot ockupationen. Under de omvälvande åren av frigörelsekampen i slutet av 1980- och början av 1990-talet genomfördes uppemot 80 så kallade måndagsmöten där svenskar visade sitt stöd och engagemang. Inte bara i Stockholm utan landet runt. Men det fanns också kritik. Att tala om ett fritt Baltikum kunde i debatten från vänsterhåll stämplas som ”korstågsfararanda”. Synen på Sovjetunionens ockupation och närvaro i Baltikum fram till slutet av sent 1980-tal är inte ett av socialdemokratins finaste utrikespolitiska kapitel.

Annons

Efter att kommunismen kastats över bord, Leninstatyerna rivits ned och de baltiska republikernas frihet återupprättats blev Östersjön under årtionden ett allt säkrare hav. Det viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska målet för de baltiska länderna var att bli medlemmar i försvarsalliansen Nato och därefter EU. Även om högern och vänstern växlade vid makten rådde politisk enighet kring detta mål. Dagens Nordeuropa hade varit osäkrare och mer instabilt utan att länder som Estland, Lettland, Litauen och även Polen varit del av Nato.

Många ryska politiker har genom åren gett uttryck för ett synsätt där de ser de baltiska staterna som en del av den egna intressesfären. Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och de strider som sedan dess bedrivs i östra Ukraina visar att oron för denna världsåskådning är mycket befogad. Talet om en rysk intressesfär är farlig och strider helt mot den säkerhetsordning som etablerades i och med Helsingforsakten från 1975 och som idag förvaltas genom OSSE där Sverige i år innehar ordförandeskapet.

Annons

Ett fördjupat samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna skulle inte bara vara bra ur ett säkerhetsperspektiv. Det skulle också innebära att våra länder skulle kunna vara mer koordinerade och få ut bättre effekt i frågor som miljö och handel samt få ett större genomslag i EU och andra internationella organisationer. 30 år efter återupprättad självständighet är det dags att ta det till nästa nivå: att förstärka samarbetet och närheten mellan Norden och Baltikum. Medeltidens Hansan var på sin tid ett framgångsrikt alliansbygge och underlättade handel. Nu är det dags för Hansan 2.0!

Annons

SKRIBENTEN

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M), vice ordförande i utrikesutskottet och ordförande i Sveriges delegation till Nordiska rådet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy