Det råder bostadsbrist i hela Helsingborg. Det som byggs matchar inte invånarnas betalningsförmåga. Bostäderna är dyra och kraven för att få lån är höga. Det gör i sin tur att byggtakten mattas av, konstaterar kommunen när den svarar på Boverkets enkät om läget på bostadsmarknaden.

– Helsingborg är en av de snabbast växande städerna i Sverige och när man når över en viss nivå behöver kommunen hitta sätt att balansera den tillväxten, säger stadens utvecklingsdirektör Mikael Kipowski.

Det har byggts för många små lägenheter för tätt – nu behövs ett fokus på fyror och femmor och olika former av ägarlägenheter. Det behövs inte fler hyresrätter konstaterar han. Han delar inte den oro som Boverket presenterar i sin analys av bostadssituationen i Sverige, att marknaden måste kunna erbjuda ekonomiskt överkomliga bostäder till priser som hushåll med begränsad betalningsförmåga har råd med.

– Behovet av små och billiga bostäder är inte på riktigt samma nivå som för ett antal år sedan. Det finns fortsatt ett behov bland utsatta grupper, men det övergripande demografiska behovet har lättat för unga och nyanlända.

Istället för nyanlända är det nu sekundärinvandringen som syns i inflyttningsstatistiken.

Vad händer då på bostadsmarknaden i Helsingborg? Det byggs både hyresrätter och bostadsrätter och staden vill skapa fler fribyggartomter och villakvarter för att behålla barnfamiljerna i stan. För dessa är utbudet i Helsingborg begränsat.

För att minska segregationen, hålla kvar skattebetalarna och blanda upp områden jobbar staden för att få in bostadsrätter i stadsdelar som har en stor del hyresrätter. Ett omskrivet exempel är Drottninghög. Strategin kallas ”bostadskarriär”, det vill säga att invånarna inte ska flytta därifrån så fort plånboken tillåter.

Just nu finns tillfälle att göra bostadskarriär där genom att köpa en bostadsrätt i Spira. Det är ett 16 våningar högt ”urbant landmärke” med utmärkande arkitektur och drygt 70 lägenheter. Där kostar den billigaste lägenheten 950 000 kronor. Det är en etta på 34 kvadratmeter och en avgift på 1 972 kronor i månaden. Treorna kostar runt 2,5 miljoner kronor, men upp till 3,5 miljoner kronor.

Vem på Drottninghög kan köpa dem? HD har tittat på offentlig statistik och använt en bolånetjänst hos en av storbankerna.

På Drottninghög är medelinkomsten bland dem som förvärvsarbetar 287 000 kronor. Men det är bara 55 procent av Drottninghögsborna i arbetsför ålder som jobbar. Den disponibla medianinkomster per hushåll i stadsdelen är 27 000 kronor per månad. Ungefär 11 000 lägre än snittet i Helsingborg. Ett vanligt hushåll på Drottninghög, med två arbetande vuxna och ett barn, kommer inte kunna få lån och köpa en trea i detta projekt.

Bostadsforskaren Anna Granath Hansson vid KTH deltar i ett forskningsprojekt om kommunala strategier för att bättre möta bostadsbehovet hos hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden.

Vad får det för konsekvenser för ekonomin i stort när en stad har bostadsbrist?

– Inflyttningen påverkas. De som man vill ha in kommer inte in, och man kan ha en utflyttning av de som man vill behålla. Det kan man se i vissa storstäder, där goda skattebetalare flyttar ut. Det måste finnas ett underlag för att göra åtgärder i andra delar av bostadsmarknaden och då behöver man skattebetalarna. Det är naturligtvis inte en trevlig situation.

Det är just den trenden Helsingborgs politiker vill vända.

Anna Granath Hansson har tagit del av de svar som Helsingborgs stad lämnat till Boverket kring läget på bostadsmarknaden. Hennes bedömning är att staden är aktiv, både vad det gäller den generella nyproduktionen och förvaltningen av Helsingborgshem.

– Sen kan man alltid önska sig mer, men den totala bilden av vad en kommun kan göra och faktiskt gör ser ändå bra ut.

– Det som sticker ut är att man säger att man har balans i bostadsmarknaden för både unga och gamla. Det är en trevlig sits som inte många kommuner delar, speciellt för de unga, säger hon.

Ser det bättre eller värre ut om tio år för dem som står längst från bostadsmarknaden?

– Jag måste vara pessimistisk. Det handlar väldigt mycket om etablering på arbetsmarknaden. Har man ett jobb och en normal inkomst kan man förmodligen hitta en bostad i en stad som Helsingborg. Oron är för de växande grupperna som inte har ett jobb i dagsläget och har små möjligheter att skaffa sig ett i framtiden. I bostadsmarknadsenkäten nämns nyanlända som det mörkaste molnet på bostadsmarknaden och det är ett jätteproblem i många städer. Man ser också att många har varit i landet en lång tid och ändå inte etablerat sig och därför har jättesvårt att komma in.

Men att få till ett utbud av nya bostäder som hushåll med låga inkomster har råd med är svårt. Anna Granath Hansson ger exempel på olika försök som gjorts, som att en kommun ställer krav på vad maxhyran får vara i ett nytt flerbostadshus.

– Baksidan med den typen av markanvisning är att kommunen måste sänka markpriset. Och kommunerna behöver ofta mycket pengar för att klara ett nytt exploateringsområde. De får ta betalt för den tekniska infrastrukturen, som VA och gator, men inte för den sociala, som nya skolor och förskolor. Det kan vara en bidragande orsak till att man tycker att det är osmakligt.

Hon tycker också att kommunerna kan bli bättre på att diskutera estetik och försöka hitta kompromisser med lågprisproducenterna om de har intressanta koncept.

Flyttkedjor är också något som Helsingborg sätter stort hopp till. Att en nyproducerad större lägenhet ska generera flera led av flyttar som någonstans frigör en billig bostad. Tveksamt om det funkar säger Anna Granath Hansson.

– Det finns inga bra studier på det i en svensk kontext. Det gjordes en metastudie vid Malmö universitet för några år sedan där de kom fram till att det är väldigt stora frågetecken runt flyttkedjor, att de ofta blir väldigt korta. Det anses vara en lite gammaldags retorik som användes för några år sedan.

Vad är mest effektivt att göra för en kommun?

– Att planera för fler typer av områden. Titta igenom var det finns områden som är naturligt billigare och vad det kan vara för lämplig bebyggelse där. Det är det inte många kommuner som gör.

Anna Granath Hansson tycker att hushållen som har jobb, men en lägre inkomst, har glömts bort i den politiska debatten om bostäderna. Fokus ligger på vad marknaden kan åstadkomma.

– Och det är att producera mest dyra bostäder som de flesta inte har råd med.

I andra hand tittar kommuner på de personer som står allra längst ifrån bostadsmarknaden.

– För där vet man att man måste hjälpa enligt socialtjänstlag och annat – eller för att det blir total humanitär katastrof annars. De som jobbar och uppfyller samhällskontraktet i övrigt, men inte har så stora inkomster, dem är det få som bryr sig om.

Läs mer: Gröningen – allas vardagsrum eller uppdelad och otrygg?

Läs mer: Folk med utländsk bakgrund driver folkökningen i Helsingborg

Läs mer: Här delar sig Helsingborg – barriärerna mellan invånarna allt högre