Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Samma stad – olika världar

Snabba prisökningar och fortsatt bostadsbrist i Helsingborg

Priserna på lägenheter och villor har stigit i rekordfart. Det råder bostadsbrist i hela Helsingborg, särskilt för familjer med små resurser. Men staden vill bygga mer för dem som kan betala.

– Vi prioriterar stadsutveckling som stärker stadens attraktionskraft och synliggör lediga bostäder i Helsingborg, säger stadens utvecklingsdirektör Mikael Kipowski.

Priserna på bostäder ökar i Helsingborg och det råder trots flera byggprojekt ett underskott av bostäder.

Bild: Tom Wall

Annons

Det råder bostadsbrist i hela Helsingborg. Det som byggs matchar inte invånarnas betalningsförmåga. Bostäderna är dyra och kraven för att få lån är höga. Det gör i sin tur att byggtakten mattas av, konstaterar kommunen när den svarar på Boverkets enkät om läget på bostadsmarknaden.

– Helsingborg är en av de snabbast växande städerna i Sverige och när man når över en viss nivå behöver kommunen hitta sätt att balansera den tillväxten, säger stadens utvecklingsdirektör Mikael Kipowski.

Det har byggts för många små lägenheter för tätt – nu behövs ett fokus på fyror och femmor och olika former av ägarlägenheter. Det behövs inte fler hyresrätter konstaterar han. Han delar inte den oro som Boverket presenterar i sin analys av bostadssituationen i Sverige, att marknaden måste kunna erbjuda ekonomiskt överkomliga bostäder till priser som hushåll med begränsad betalningsförmåga har råd med.

Annons

Annons

– Behovet av små och billiga bostäder är inte på riktigt samma nivå som för ett antal år sedan. Det finns fortsatt ett behov bland utsatta grupper, men det övergripande demografiska behovet har lättat för unga och nyanlända.

Istället för nyanlända är det nu sekundärinvandringen som syns i inflyttningsstatistiken.

Lägenheterna i Spira kostar från strax under miljonen till 6 250 000 kronor. Illustration: Link Arkitektur

Vad händer då på bostadsmarknaden i Helsingborg? Det byggs både hyresrätter och bostadsrätter och staden vill skapa fler fribyggartomter och villakvarter för att behålla barnfamiljerna i stan. För dessa är utbudet i Helsingborg begränsat.

För att minska segregationen, hålla kvar skattebetalarna och blanda upp områden jobbar staden för att få in bostadsrätter i stadsdelar som har en stor del hyresrätter. Ett omskrivet exempel är Drottninghög. Strategin kallas ”bostadskarriär”, det vill säga att invånarna inte ska flytta därifrån så fort plånboken tillåter.

Just nu finns tillfälle att göra bostadskarriär där genom att köpa en bostadsrätt i Spira. Det är ett 16 våningar högt ”urbant landmärke” med utmärkande arkitektur och drygt 70 lägenheter. Där kostar den billigaste lägenheten 950 000 kronor. Det är en etta på 34 kvadratmeter och en avgift på 1 972 kronor i månaden. Treorna kostar runt 2,5 miljoner kronor, men upp till 3,5 miljoner kronor.

Mikael Kipowski tror mycket på bostadskarriär, att man genom att bygga nya, lite dyrare lägenheter i en stadsdel, kan frigöra billigare.

Bild: Sven-Erik Svensson

Vem på Drottninghög kan köpa dem? HD har tittat på offentlig statistik och använt en bolånetjänst hos en av storbankerna.

Annons

På Drottninghög är medelinkomsten bland dem som förvärvsarbetar 287 000 kronor. Men det är bara 55 procent av Drottninghögsborna i arbetsför ålder som jobbar. Den disponibla medianinkomster per hushåll i stadsdelen är 27 000 kronor per månad. Ungefär 11 000 lägre än snittet i Helsingborg. Ett vanligt hushåll på Drottninghög, med två arbetande vuxna och ett barn, kommer inte kunna få lån och köpa en trea i detta projekt.

Annons

Anna Granath Hansson, forskare vid KTH, tycker att det är anmärkningsvärt att låginkomsttagare är en mer prioriterad grupp i bostadsbyggandet.

Bostadsforskaren Anna Granath Hansson vid KTH deltar i ett forskningsprojekt om kommunala strategier för att bättre möta bostadsbehovet hos hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden.

Vad får det för konsekvenser för ekonomin i stort när en stad har bostadsbrist?

– Inflyttningen påverkas. De som man vill ha in kommer inte in, och man kan ha en utflyttning av de som man vill behålla. Det kan man se i vissa storstäder, där goda skattebetalare flyttar ut. Det måste finnas ett underlag för att göra åtgärder i andra delar av bostadsmarknaden och då behöver man skattebetalarna. Det är naturligtvis inte en trevlig situation.

Det är just den trenden Helsingborgs politiker vill vända.

På Drottninghög byggs många nya bostadsrätter. Om man utgår från vad boende i området i snitt tjänar är det få som kommer ha råd att köpa de nya lägenheterna.

Bild: Björn Lilja

Anna Granath Hansson har tagit del av de svar som Helsingborgs stad lämnat till Boverket kring läget på bostadsmarknaden. Hennes bedömning är att staden är aktiv, både vad det gäller den generella nyproduktionen och förvaltningen av Helsingborgshem.

Annons

– Sen kan man alltid önska sig mer, men den totala bilden av vad en kommun kan göra och faktiskt gör ser ändå bra ut.

– Det som sticker ut är att man säger att man har balans i bostadsmarknaden för både unga och gamla. Det är en trevlig sits som inte många kommuner delar, speciellt för de unga, säger hon.

Ser det bättre eller värre ut om tio år för dem som står längst från bostadsmarknaden?

– Jag måste vara pessimistisk. Det handlar väldigt mycket om etablering på arbetsmarknaden. Har man ett jobb och en normal inkomst kan man förmodligen hitta en bostad i en stad som Helsingborg. Oron är för de växande grupperna som inte har ett jobb i dagsläget och har små möjligheter att skaffa sig ett i framtiden. I bostadsmarknadsenkäten nämns nyanlända som det mörkaste molnet på bostadsmarknaden och det är ett jätteproblem i många städer. Man ser också att många har varit i landet en lång tid och ändå inte etablerat sig och därför har jättesvårt att komma in.

Annons

Men att få till ett utbud av nya bostäder som hushåll med låga inkomster har råd med är svårt. Anna Granath Hansson ger exempel på olika försök som gjorts, som att en kommun ställer krav på vad maxhyran får vara i ett nytt flerbostadshus.

– Baksidan med den typen av markanvisning är att kommunen måste sänka markpriset. Och kommunerna behöver ofta mycket pengar för att klara ett nytt exploateringsområde. De får ta betalt för den tekniska infrastrukturen, som VA och gator, men inte för den sociala, som nya skolor och förskolor. Det kan vara en bidragande orsak till att man tycker att det är osmakligt.

Hon tycker också att kommunerna kan bli bättre på att diskutera estetik och försöka hitta kompromisser med lågprisproducenterna om de har intressanta koncept.

Annons

Flyttkedjor är också något som Helsingborg sätter stort hopp till. Att en nyproducerad större lägenhet ska generera flera led av flyttar som någonstans frigör en billig bostad. Tveksamt om det funkar säger Anna Granath Hansson.

– Det finns inga bra studier på det i en svensk kontext. Det gjordes en metastudie vid Malmö universitet för några år sedan där de kom fram till att det är väldigt stora frågetecken runt flyttkedjor, att de ofta blir väldigt korta. Det anses vara en lite gammaldags retorik som användes för några år sedan.

Vad är mest effektivt att göra för en kommun?

– Att planera för fler typer av områden. Titta igenom var det finns områden som är naturligt billigare och vad det kan vara för lämplig bebyggelse där. Det är det inte många kommuner som gör.

Anna Granath Hansson tycker att hushållen som har jobb, men en lägre inkomst, har glömts bort i den politiska debatten om bostäderna. Fokus ligger på vad marknaden kan åstadkomma.

– Och det är att producera mest dyra bostäder som de flesta inte har råd med.

I andra hand tittar kommuner på de personer som står allra längst ifrån bostadsmarknaden.

– För där vet man att man måste hjälpa enligt socialtjänstlag och annat – eller för att det blir total humanitär katastrof annars. De som jobbar och uppfyller samhällskontraktet i övrigt, men inte har så stora inkomster, dem är det få som bryr sig om.

Annons

Läs mer: Gröningen – allas vardagsrum eller uppdelad och otrygg?

Läs mer: Folk med utländsk bakgrund driver folkökningen i Helsingborg

Annons

Läs mer: Här delar sig Helsingborg – barriärerna mellan invånarna allt högre

Fakta

En delad bostadsmarknad

Helsingborgs bostadsmarknad är både etniskt och ekonomiskt segregerad. Det råder bostadsbrist både i stan och i kringliggande orter – trots de senaste årens många byggprojekt. Underskottet har skapats under årtionden och på senare år genom att bostadsbyggandet tappat fart.
Samtidigt växer staden med en grupp människor som inte har råd att köpa sin bostad och som har svårare att få ett hyreskontrakt. Trångboddheten ökar.
De ekonomiskt starkare familjerna ser sig däremot om efter villor i grannkommunerna, enligt den senaste in- och utflyttningsstatistiken. Där finns villor och fribyggartomter som vanliga familjer har råd med.
Flera rapporter visar också att höginkomsttagarna drar ifrån och bosätter sig i egna områden. Stadens socioekonomiskt utsatta områden har inte rört sig framåt de senaste sex åren.

Källa: Boverket, Delmos, SCB, Sweco.

Inbäddat innehåll

Fakta

Vem kan köpa medelvillan?

Genomsnittspriset på villor i Helsingborgs stad ligger på 4,5 miljoner kronor. Priserna har ökat med 43,65 procent på tio år.

Kikar man på Hemnet finns det i dagsläget 30 villor till salu till max det priset. En handfull ligger i stadens utkanter, de allra flesta i orter som Vallåkra, Mörarp, Bårslöv, Kattarp och Ödåkra.
Vem har då råd att köpa en villa för 4,5 miljoner kronor? I Helsingborg är medianinkomsten för personer över 20 år 282 041 kronor. För att köpa huset, som i vårt räkneexempel ligger i Ramlösagården, krävs en kontantinsats på 650 000 kronor. Driftskostnaden är drygt 3000 kronor i månaden. Vår påhittade medelfamilj har ett barn och en bil. När vi testar att fylla i låneansökan hos en bank räcker denna inkomst till ett lån på max 2,26 miljoner kronor. Tillammans med kontantinsatsen betyder det att familjen får nöja sig med hus för strax under tre miljoner kronor. Då står elva villor till buds på Hemnet.

Annons

Fakta

Vad kostar en hyresrätt?

Helsingborgshem har 11 640 lägenheter. Den med lägst hyra kostar 1 893 kronor per månad.
Snitthyran inom Helsingborgshem per månad är 7 133 kronor, och snittytan 68,7 kvadratmeter.
Tittar man på Boplats Syd på vad som finns ledigt i Helsingborg kostar en nyproducerad tvåa i Mariastaden, på drygt 40 kvadratmeter, en bit över 7 000 kronor i månaden, en trea kostar över 10 000 kronor per månad.

En lite större tvåa på Söder kan kosta mellan 7 500 och 9 000 kronor.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy