Det var i våras som regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centern fattade beslut om att börja med betyg i lägre årskurser. Då hade ett antal skolor under en försöksperiod redan gett betyg till fjärdeklassare i ett projekt. Nu permanentas systemet men det blir det upp till rektor på varje enskild skola att bestämma.

HD har undersökt hur skolorna gör i Helsingborg. Bara en av ett 50-tal grundskolor har nappat och det är fristående Internationella Engelska skolan.

– Flera av våra skolor runt om i landet har deltagit i pilotprojektet och där upplevde både elever och personal det som något väldigt positivt, säger Rachel Kjellman som är rektor på skolan.

– Elever kände sig tryggare genom att veta mer exakt var de befann sig och lärarna tyckte att bedömningen blev mer tydlig med betyg.

Inför beslutet att införa den tidiga betygssättningen på skolan i Helsingborg gjordes en riskbedömning och frågan diskuterades med lärarna. Ingen såg, enligt Rachel Kjellman, egentligen några nackdelar.

Att tidig betygssättning skulle utsätta eleverna för onödig stress, som flera studier visat, håller hon inte med om.

– I pilotprojektet upplevde eleverna sig inte stressade, de tyckte tvärtom att de fick en tydligare bild, säger hon.

I Internationella skolan i Helsingborg har 75 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hur ser elevunderlaget ut i skolorna som deltog i projektet?

– De har också en stor andel elever med utländsk bakgrund. Deras föräldrar har stor förståelse för betygssättningen. De kommer ofta från länder där man får betyg redan från början. Att ha det som i Sverige är ganska ovanligt, säger Rachel Kjellman.

Betygen införs stegvis. Under höstterminen enbart i kärnämnena och till våren i fler ämnen. Det är 80 elever i årskurs 4 och 90 i årskurs 5 som nu får betyg för första gången.

– Genom att börja med betyg i årskurs fyra blir det en startpunkt, inte en slutpunkt som det kan bli i sexan.

Regeringsbeslutet om betygen har ifrågasatts och kritiserats på olika sätt. Skolverket ville ha ett bättre underlag inför beslutet, forskare pekade på att det inte finns några studier som rekommenderar tidiga betyg och lärarfack var oroliga för likvärdigheten i skolan – att beslutet riskerar öka skolsegregationen.

De allra flesta skolor väljer också att vänta med att ändra sin betygssättning.

Christer Gustafsson är rektor på fristående Vittra Adolfsberg och tar tydlig ställning mot tidig betygsättning.

– Betyg i sig höjer inte barns måluppfyllelse, det är bara en mätning och inget som gör att barn når sina mål eller utvecklas.

Men det finns andra och viktigare anledningar till att Christer Gustafsson inte vill ha tidiga betyg – faktorer som psykisk ohälsa.

– Pressen på våra barn och elever är hög redan idag. Och det är bara en liten del som mår bra av att bedömas och sporras av att få betyg, en mycket större andel far inte väl av den typen av bedömning och konkurrens.

Men han förnekar inte att det ibland kan kännas tryggt att ha nationella prov och betyg, en konkret bokstav, att luta sig mot.

– Men vi har gjort en avvägning som utgår från barnens bästa.

Han gör en jämförelse med idrotten.

– När tävlingsbiten kommer in är det oerhört många som slutar med lagidrott, säger han.

– Det här är inget hittepå utan grundar sig på forskning – vad gör bedömning med barns lust att lära?

Christer Gustafsson har också synpunkter på hur beslutet kom till.

– Det är många beslut som fattas av riksdag och regering som inte är kopplade till vår verksamhet. Politikerna rycks väl med när allmänheten ställer krav på disciplin och hårdare tag, tror han.

Tomas Karlegatt är verksamhetschef på skol- och fritidsförvaltningen. Han berättar om hur rektorerna resonerat på de kommunala skolorna.

– Man har inte sett betyg redan i fyran som ett mervärde utan tycker att de bedömningsgrunder som används idag med återkoppling fungerar bra.

– Det har inte varit någon stor debatt här, men vi kommer att följa det över tid.