Annons

Annons

Annons

Helsingborg

De gula bänkarna i Helsingborg ska rädda liv

Sju gånger så många människor dog i självmord jämfört med i trafiken 2020. Att prata om psykisk hälsa och ohälsa är ett första steg för att förebygga självmord. Därför har Helsingborgs stad placerat ut gula bänkar runtomkring staden.

Text

Joakim Linderström och Annette Ahlgren är båda metodstödjare på socialförvaltningen i Helsingborg. De har varit delaktiga i projektet med de gula vänskapsbänkarna.

Bild: Anders Malmberg

Annons

Genom åtta gula så kallade vänskapsbänkar vill social- och stadsbyggnadsförvaltningen skapa utrymme för medmänskliga samtal i Helsingborg. I förlängningen kan det rädda liv.

– Det handlar om ett öppnare och mer kärleksfullt samhälle där vi faktiskt vågar prata med varandra. Att vi inte vänder bort blicken. All prevention i min bok börjar långt, långt innan ett problem uppstår, säger Joakim Linderström, metodstödjare på socialförvaltningen.

Annette Ahlgren, också metodstödjare, instämmer. Men det är upp till helsingborgarna att bänkarna används.

– Det är vi invånare som kan använda bänkarna och ha ett gott samtal. Som på vilken bänk som helst egentligen, men det är en symbolik. Våga säga hej, våga fråga hur det är och prata om psykisk hälsa, säger hon.

Annons

Samtidigt uppmärksammade Helsingborgs stad flertalet berättelser med helsingborgare som själva lever med psykisk ohälsa eller har levt med personer som har tagit livet av sig.

Annons

Annette Ahlgren är en av ambassadörerna för projektet. Hon valde att gå ut med sin historia om psykisk ohälsa för att hjälpa till att bryta stigmat.

Bild: Anders Malmberg

Annette Ahlgren är en av helsingborgarna som gick ut med sin historia. Efter att ha överlevt en stroke förändrades hennes liv drastiskt. Hon fick en depression som var nära att få ett dödligt utfall.

”All glädje som jag tidigare hade naturligt i mig hade försvunnit. Läkaren borde ha frågat mig flera gånger och fått mig att öppna mig mer”, går det att läsa i Annette Ahlgrens historia på Helsingborgs stads hemsida.

På grund av sitt arbete på socialförvaltningen var det med stor tveksamhet hon till slut valde att gå ut med sin egen historia.

– Jag är övertygad om att jag kan hjälpa andra genom att berätta min historia, säger hon.

”Ett hej kan rädda liv”, uppmanar skyltarna vid de gula vänskapsbänkarna.

Bild: Anders Malmberg

Ambitionerna med de gula bänkarna är höga. Men enligt forskning från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention är samtalet ett av sätten för att förhindra att någon faktiskt genomför ett självmordsförsök.

– Alla som har överlevt ett självmordsförsök vittnar om ambivalensen i själva ögonblicken när de bestämt sig för att avsluta livet. Hade någon bara tittat på dem, hade någon bara sagt hej, hade någon bara lett mot dem hade de inte gjort det. Men ingen gjorde det, säger Joakim Linderström.

Annons

Annons

Bänkarna placerades ut på den internationella suicidpreventionsdagen, den 10 september, men kommer stå kvar under obestämd tid. Förhoppningen är att projektet ska bli större och ge ringar på vattnet.

– Man får inte göra det till ett happening den 10 september. Det är ett problem som i allra högsta grad kvarstår, säger Annette Ahlgren.

En av de gula vänskapsbänkarna är placerade i Stadsparken.

Bild: Anders Malmberg

Totalt finns det åtta gula vänskapsbänkar. De är placerade på Gröningen, i Norra hamnen, i Slottshagen, på Skolängen, i Stadsparken, vid Campus, på Gustav Adolfs torg och vid Furutorpsplatsen.

Fakta

Hit kan du vända dig för hjälp

Berätta för någon om hur du mår
Om du mår så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva och har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du inte hålla det för dig själv. Då behöver du prata med någon som du har förtroende för.

Du kan känna dig ensam i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Att sätta ord på sina tankar inför någon som lyssnar kan göra att du hittar nya sätt att se på dina problem och upptäcker nya möjligheter att lösa dem.

Vem ska jag prata med?

Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon på en stödlinje. Du kan vara anonym om du vill. Du kan till exempel kontakta:

Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Jourhavande präst nås via 112.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Källa: 1177

Annons

Annons

Fakta

Risk att självmorden ökar under pandemin

Det finns en påtaglig risk att självmord och självmordsförsök kommer att öka i samband med pandemin, skriver Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP).

Förlusten av arbete eller nära anhöriga är en av orsakerna.

När man inte träffas öga mot öga eller lika regelbundet kan förändringar i en annan persons sinnesstämning eller beteende vara svåra att upptäcka.

Var inte rädd för att fråga om personen har tankar på självmord. Personer med självmordstankar upplever det oftast som en lättnad att få prata om dessa känslor med någon som visar att den är villig att lyssna och prata om ämnet.

Självmorden minskade mellan 1980 och 2000 från drygt 33 personer per 100 000 invånare till omkring 20, men har sedan dess legat ganska konstant. Förra året var siffran 18,7.

Statistiken för endast män nästan halverades mellan 1980 och 2000 – från 48 per 100 000 invånare år 1980 till 27 år 2000. Men från 2000 till 2019 är förändringen minimal – 1,5 personer.

Under 2018 avled totalt 1 259 personer av självmord. 873 män och 396 kvinnor.

Källa: Karolinska institutet

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan