Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Regeringen bör ta fram en nationell strategi för äldres digitala inkludering.”

Att ha tillgång till och kunna använda digital teknik handlar både om att klara vardagslivets praktiska bestyr och att kunna hålla kontakt med vänner och familj. Folkhälsomyndigheten påpekar just det, att användningen av digital teknik är viktig för äldre personers välbefinnande, skriver en forskargrupp som studerar äldre i det digitala samhället.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Att den digitala tekniken innebär en utmaning i vardagslivet – och särskilt för äldre personer – har de senaste årens nyhetsrapportering gjort tydligt, skriver artikelförfattarna.

Bild: Martina Holmberg/TT

Annons

I Sverige finns idag inget tydligt ansvar och inget generellt system som säkerställer att äldre personer blir inkluderade i det digitala samhället. Jämfört med andra åldersgrupper är de påtagligt förfördelade. Regeringen bör därför ta fram en nationell strategi för äldres digitala inkludering.

Att den digitala tekniken innebär en utmaning i vardagslivet – och särskilt för äldre personer – har de senaste årens nyhetsrapportering gjort tydligt: oron för att inte kunna boka tid för vaccinering utan bank-id, problem med att köpa biljetter till tåg och buss när kollektivtrafiken digitaliseras och återkommande bedrägerier mot äldre via internet.

De svårigheter som följer med digitaliseringen framträder också tydligt för oss som forskar om äldre som användare av digitala medier. Det finns äldre personer som hanterar tekniken väl, men också sådana som står utanför det digitala samhället och andra som kämpar med att hålla sig innanför. Deras berättelser illustrerar vad det kan innebära att leva i ett samhälle som förändras.

Annons

Annons

Marianne, 83 år, är en av dem som lever i digitalt utanförskap och som har deltagit i vårt forskningsprojekt Äldre i e-samhället: Projekt för digitalt deltagande. Marianne har aldrig använt internet och har inga digitala medier. Hon undrar hur hennes rullstolsburna vardag skulle underlättas med tillgång till internet – men vet inte hur hon ska komma igång. Hon tvivlar på hur hon ska klara det själv och saknar familj som stödjer och uppmuntrar henne.

Mariannes berättelse är inget undantag. I Sverige finns lågt räknat 300 000 personer i åldern 65 till 90 år som lever i digitalt utanförskap. Det visar vår nationella enkät, som besvarades av 1 610 äldre personer hösten 2020. Bland äldre internetanvändare kämpar många med att hålla igång sin användning. Minst var tredje person som är 65 år och äldre upplever också stress i vardagen kopplat till kravet att använda digital teknik.

Att ha tillgång till och kunna använda digital teknik handlar både om att klara vardagslivets praktiska bestyr och att kunna hålla kontakt med vänner och familj. Folkhälsomyndigheten påpekar just det, att användningen av digital teknik är viktig för äldre personers välbefinnande.

Äldre har idag ett enormt behov av att få stöd för att lära sig använda digitala medier och upprätthålla kunskaperna. Många verkar redan för det: familj och vänner, ideella organisationer och kommuner. De gör viktiga insatser, men de räcker inte till. Under kurser och i olika hjälpgrupper finns inte alltid tid för personlig undervisning, alla äldre har inte familj som har möjlighet att lära ut. Kurser som erbjuder hjälp för digitalt lärande har svårt att nå vissa grupper av äldre, till exempel människor som bor på landsbygden och i förorter. Därför krävs ett nationellt krafttag för att stödja äldres digitala inkludering. Ett tydligt definierat ansvar är nödvändigt samt ett generellt system som når alla äldre – på samma sätt som för andra åldersgrupper.

Annons

Annons

Barn och unga är ett exempel. Barnkonventionen är numera lag i Sverige och i mars i år fastställde FN:s Barnrättskommitté barns rättigheter i relation till den digitala miljön. Kommitténs ”allmänna kommentar nummer 25” slår fast att stater ansvarar för att alla barn ska ha likvärdig tillgång till internet samt utbildning för ett meningsfullt användande. Alla stater måste vidta nödvändiga åtgärder mot barns digitala exkludering.

I Sverige har barn och unga tillgång till ett formellt utbildningssystem där läroplaner fastställer skolans uppdrag att främja elevers digitala kompetens. Det gör att barn har tillgång till undervisning som ska säkerställa bland annat att de utvecklar tekniska färdigheter, samt ett kritiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Något liknande finns inte för personer i högre åldrar.

Det är anmärkningsvärt att det svenska samhället ger människor i olika faser av livet så olika förutsättningar. Om Sverige ska nå det av regeringen uppställda målet i landets digitaliseringsstrategi att ”vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” måste äldre personer prioriteras och få det stöd som krävs.

Långsiktiga och hållbara strukturer måste byggas. Tekniken förändras ständigt och därför behövs ett livslångt lärande för att följa med i utvecklingen. Det digitala utanförskapet måste upphöra och den överhängande risken att falla i utanförskap motverkas. Därför bör regeringen utveckla en nationell strategi för äldres digitala inkludering. En sådan strategi kan:

Annons

Annons

Lyfta fram äldre personer som en prioriterad grupp i arbetet med digital inkludering.

Slå fast statens ansvar för äldres personers digitala inkludering.

Slå fast målet att utveckla ett utbildnings- och supportsystem som ska nå alla äldre och verka för livslångt lärande.

Innehålla en bred definition av digital kompetens, som att kunna använda digital teknik, att ha ett kritiskt förhållningssätt och strategier för ett säkert internetanvändande.

Med en nationell strategi för äldres digitala inkludering visar Sverige att det är viktigt att satsa på äldre människor och att staten är beredd att ta sitt ansvar för det.

SKRIBENTERNA

Carolina Martínez, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap samt lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet

Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet

Ulli Samuelsson, lektor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping

Dino Viscovi, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy