Priset på mat har stigit långsamt i Sverige det senaste decenniet, utan några drastiska svängningar. I genomsnitt har inflationen på livsmedel legat på 1,7 procent årligen och inte ens den allvarliga torkan 2018, som ledde till katastrofala skördar, fick priserna att stiga nämnvärt. 

Även i år, när inflationen inom många kategorier har tagit fart, har livsmedel knappt stigit alls och därmed hållit tillbaka den allmänna inflationen i Sverige, mätt som KPI.

– Priserna steg ifjol när pandemin skapade en hamstringsvåg för många livsmedel. Det har dämpat prisökningarna i år. Men nu pekar allt på en markant prisuppgång på livsmedel i slutet av året, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Han pekar framför allt på snabbt stigande kostnader för livsmedelsproducenterna som till slut måste slå igenom. Organisationen mäter kontinuerligt sina medlemsföretags kostnader för råvaror och insatsvaror i ett index där 50 är neutralt. Den senaste noteringen visar på index 79 vilket är ett av de högsta värdena i indexseriens 12-åriga historia. 

Viktiga råvaror för livsmedelsindustrin är bland annat sojabönor, vete, majs och palmolja, som alla har noterat kraftiga prisuppgångar det senaste året. Lantbrukare, som producerar råvarorna, måste kompensera sig för högre priser på insatsvaror som diesel och gödsel. Men de höga råvarupriserna förklaras också av dåliga skördar runt om i världen där till exempel Sydamerika drabbats av torka medan europeiska bönder både lidit av torka och stora mängder regn. 

– Lägg där till höga priser på plast och andra förpackningsmaterial samt ett kaos på fraktmarknaden och vi har lite av en perfekt storm för livsmedel just nu, säger Carl Eckerdal. 

Kostnadsökningarna för lantbruket i första led och livsmedelsbolagen i andra ledet är inget nytt utan har varit tydliga hela året. Men det finns en tidsfördröjning innan det slår igenom i butikspriserna. Snabbast slår prisuppgången igenom för frukt och grönsaker. Därefter kommer köttprodukter medan spannmålsprodukter som bröd och pasta tar längst tid. 

– Det förklaras av att stora mängder spannmål ligger på lager samt att spannmålsbönder säljer delar av skörden på termin. Det ger en fördröjningseffekt men till slut slår prisuppgången igenom även här, säger Palle Borgström, ordförande i LRF. 

Han pekar på att spannmålspriserna brukar falla i samband med skörden, men att det inte har varit fallet i år. 

– Det är ovanligt och ytterligare ett tecken på att marknaden är urstark nu. Det finns inget annat sätt för livsmedelsbolagen att ta ut alla de här högre kostnaderna än i högre priser så jag kan inte se något annat scenario än att matpriserna kommer att stiga i höst.

Även bland de stora livsmedelsjättarna flaggas det för prisuppgångar i höst. När mejeribolaget Arla släppte sin halvårsrapport härom veckan förutsåg företaget att snabbt stigande kostnader för de 10 000 mjölkbönder som äger Arla kommer att slå igenom i mjölkpriset. 

– Vi kommer tids nog behöva skicka vidare de här stora kostnadsökningarna till konsumenterna och det är något som vi har vi framför oss, sa Arlas vd Peder Tuborgh i en kommentar till rapporten. 

Dagligvaruhandeln har naturligtvis en central roll i spelet om matpriserna. I Sverige skriver dominanterna Ica, Axfood och Coop typiskt kontrakt som sträcker sig tre till sex månader. Det skulle därmed kunna vara ytterligare en förklaring varför de höga kostnaderna fortfarande inte har slagit igenom i hyllorna. 

Tidningen har sökt Ica som inte vill kommentera prisförändringar. Axfood ger ett allmänt mejlsvar:

”Om det finns befogade anledningar till prisjusteringar så får det ju i regel förr eller senare genomslag i konsumentledet men hur det kommer se ut framåt vill vi inte spekulera i.”

Jonas Arnberg, vd på Handelns utredningsinstitut, HUI, utesluter inte att de höga kostnaderna slår igenom i handeln, men menar att det i så fall är en tillfällig förändring, bland annat på grund av digitaliseringen. 

– Dagligvaruhandeln håller på att digitaliseras och e-handeln växer just nu i snabb takt. Då vet vi från andra branscher att prisökningarna hålls tillbaka.

Läs mer: Pandemidriven köplust ger prisökningar i handeln