Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Chefredaktörens krönika

Maskade bilder väcker frågor och kräver svar

Personernas ansikten ersattes med en svart cirkel. Bilden är nu borttagen från kontot. (Från instagramkontot @dagligverksamhetlandskronastad)

Annons

Ibland blir det fel fast man gör rätt. När Landskrona stad lade ut bilder på Instagram från sin dagliga verksamhet fick brukarnas ansikten inte synas. Istället maskades bilderna med svarta pluppar. Detta med hänvisning till dataskyddsförordningen (GDPR).

Fast Ursula Asmussen och de andra i keramik- och betonggruppen som var med på bilderna uppskattade inte stadens omsorg. De kände sig kränkta. ”Det är förnedrande. Vi måste ju få visa vilka vi är och vad vi jobbar med”, sa hon till HD.

Rimligt kan man tycka och en inställning jag tror de flesta kan förstå och sympatisera med.

Annons

Staden försvarade sig med att lagen är komplex och stadsdirektör Carina Leffler menade att kommunen har en skyldighet att skydda dem den ansvarar för.

Annons

Det är helt riktigt.

Det är också riktigt att just funktionsnedsättning är en känslig personuppgift enligt GDPR.

Så i strikt mening gjorde inte kommunen fel när de maskade. Men som så ofta handlar det om tolkning och tillämpning. För visst går det att låta personer med funktionsnedsättning synas och höras. I Helsingborg har kommunen tagit fram ett samtyckesavtal där var och en får välja om de vill vara med på bild. Ett lyckat sätt att hantera saken enligt ansvariga.

Efter att HD börjat ställa frågor backar nu också Landskrona stad om sin policy. Man ska nu se över sitt förhållningssätt, erkänner att tillämpningen av GDPR inte blivit bra och beklagar det inträffade.

Det är bra och visar att ansvariga är lyhörda och beredda att förändra en uppenbart stelbent policy.

Men hela den här historien sätter också fingret på en ängslighet och osäkerhet som gripit tag i Myndighetssverige alltsedan GDPR infördes 2018.

En utveckling som riskerar och i många fall redan har minskat möjligheten till insyn och granskning av våra samhällsinstitutioner och vad våra gemensamma medel går till.

En undersökning gjord av lärare i journalistik på Mittuniversitet från förra året visar att svenska myndigheter i stor utsträckning använder sekretess för att hemligstämpla data och handlingar som borde varit offentliga. Kammarrätten har i 23 av 33 domar mellan 2017 och 2019 gett myndigheterna bakläxa. Det är hela 70 procent av fallen. 

Annons

Annons

Orsakerna pekar i undersökningen bland annat på en kombination av tjänstemännens okunskap och osäkerhet men också ovilja.

Det verkar helt enkelt lättare att säga nej än ja.

Här är det viktigt att poängtera att offentlighetsprincipen som grundlag trumfar och går före GDPR och att journalistik är undantagen från dataskyddsförordningen.

Vi ska och måste fortsätta ha förutsättningarna att granska makten, avslöja missförhållanden, kartlägga hur skattemedel används och ta och publicera bilder och uppgifter vi finner relevanta.

Som med Ursula Asmussen och hennes kollegor. Bilderna som Landskrona kommun maskade var en del av ett fint reportage som publicerades i HD i somras.

Då med bilder utan svarta pluppar framför ansiktet.

Bild: Matilda Ermeland

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy