Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Skåne

”Man skulle kunna lösa ett kallt fall på en dag”

Släktforskning kan vara lösningen på uppemot 50 svenska mord. Polisen kan, men får inte använda metoden. En lagändring väntas öppna upp för mördarjakt i dna-databaser och arkiv först om två år.

Peter Sjölund, släktforskningsexpert.

Bild: Mats Andersson/TT

Annons

Polisens släktforskargrupp jagar okända fäder. Resultatet är gott – 60 pappor har lokaliserats på mindre än ett halvår, enligt gruppens samordnare, Peter Sjölund.

Men det egentliga uppdraget – att gräva fram okända mördare och andra grova brottslingar ur historiens gömmor – ligger på is.

– Vi har säkert 100 fall i Sverige där det finns dna som går att använda för släktforskning, säger Sjölund.

– Sedan måste förutsättningarna vara rätt – att individen man söker kan knytas till ett land där det går att släktforska. Men vi har i alla fall 40 till 50 fall som borde gå att lösa.

Annons

Peter Sjölund var släktforskaren bakom pionjärinsatsen där den misstänkte dubbelmördaren i Linköping kunde gripas och dömas, sexton år efter att han huggit ihjäl en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna på öppen gata.

Annons

HD och Sydsvenskans granskning har visat att hundratals oidentifierade spår i svenska mordfall ligger och väntar på att kopplas till en person. I Skåne handlar det om spår i 21 mord mellan år 2000 och 2018.

I bästa fall är det mördaren själv som lämnat ett genetiskt fingeravtryck efter sig. Nästan lika bra: ett tidigare okänt vittne som kan leda utredningen på nya spår.

Bild: Johan Hallnäs/TT Släktforskning ledde till att 37-årige Daniel Nyqvist förra året dömdes för dubbelmordet i Linköping – efter sexton år.

– Förutsättningen är att det finns tillräckligt bra dna, så man kan göra en sekvensering och lägga upp i en databas, säger Linda Kvist, skånsk släktforskare bosatt utanför Helsingborg.

Hon var tidigare med i Sjölunds team. Sekvenseringen hon nämner handlar om att ta fram en så fullständig dna-profil som möjligt ur ett bevarat spår.

Linda Kvist, släktforskare, ingår i polisens team av specialister. De får vänta i flera år till för att utnyttja den revolutionerande metoden.

Bild: Björn Lilja

Den profil polisen tar fram rutinmässigt har 15 jämförelsepunkter, så kallade markörer. För släktforskningsändamål behövs en profil med uppåt 750 000 markörer.

Profilen matas sedan in i en av de många kommersiella databaser där privatpersoner skickat in sin egen dna i hopp om att hitta okända släktingar. Sajter som Gedmatch och Family Tree.

– Men det är bara början. Man får titta på de träffar som kommer ut ur körningen – hur mycket dna den man hittar delar med den profil man matat in, säger Linda Kvist.

Annons

Annons

– Och så börjar man släktforska på de träffarna för att se hur de är släkt.

Att jaga efter en mördare med släktforskning – så funkar det.

Bild: Krister Cronqvist

I fallet med dubbelmordet i Linköping gick kartläggningen tillbaka till slutet av 1700-talet.

– Det går aldrig att veta i förväg hur omfattande det arbetet är – blir träffen på en kusin, så behöver man inte söka så långt tillbaka. Är de femmänningar får man gå sex generationer tillbaka, säger Linda Kvist.

Från den gemensamma släktingen långt tillbaka i tiden får sedan släktforskaren vända om och leta sig framåt i tiden för att hitta den misstänkte.

Det kräver att det finns material att granska – en öppen folkbokföring, kyrkoböcker, husförhörslängder – allt det som av tradition förknippas med släktforskning.

I exempelvis Tyskland är det särskilt svårt, på gränsen till omöjligt, att leta sig fram i arkiven på egen hand. Myndighetsskyddet är särskilt starkt, som en reaktion på nazitidens jakt efter icke ”rasrena” genom släktkartläggning.

Det finns alltså flera fallgropar med metoden. Men de granskningar som hittills gjorts visar att det finns gott hopp i alla fall i 40 till 50 ärenden. Och de var just med sikte på dem som Peter Sjölunds grupp samlades.

Men i våras dömde Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) ut metoden att skicka in okänd dna i kommersiella databaser som olaglig.

"Ett bakslag för arbetet med att identifiera okända förövare inom vissa väldigt allvarliga brottstyper", kommenterade polisens expert Ricky Ansell då.

Annons

Polisen bad regeringen om hjälp. Svaret blev: en utredning.

Annons

– Från regeringens sida tillsatte vi redan före sommaren en utredning om biometri i brottsbekämpningen. Den tittar just nu på hur polisen ska kunna använda dna framöver, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Mikael Damberg hänvisar till snåriga EU-lagar för att förklara varför det dröjer till 2023 innan dna-släktforskning får användas av polisens experter.

Bild: TT

Utredningen Biometri i brottsbekämpningen ska vara klar i februari 2023. En lagändring lär därmed kunna vara på plats först ett halvår senare, sommaren 2023.

– Det finns komplex EU-lagstiftning om dna och personuppgifter att ta hänsyn till, kommenterar Damberg för HD och Sydsvenskan.

Peter Sjölund och hans grupp är fortsatt knutna till polisen under väntetiden.

– I väntan på en regeländring, så har mitt team letat försvunna pappor, säger han.

– Vi har hittat 60 pappor på ett halvår, nu senast var det flera halvsyskon som var donatorbarn och inte kände till sin pappa. Men nu vet de. Något av fallen löste vi på en dag. Man skulle alltså kunna lösa ett kallt fall på en dag. I teorin, säger Peter Sjölund.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy