Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Ingår arten människa i det sjätte massutdöendet?”

Många samhällsförändringar behövs, utmaningarna är stora, men det finns lösningar och hopp. Det skriver forskare som tillsammans med många kollegor nu publicerar en antologi om biologisk mångfald.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Hela samhället behöver bredda synen på vad kunskap om biologisk mångfald handlar om, skriver artikelförfattarna.

Bild: Moa Dahlin

Annons

Vi är på väg in i det sjätte massutdöendet av arter i jordens historia, förra gången var när dinosaurierna försvann. Den här gången är det en massutrotning orsakad av människan genom klimatförändringar och förstörelse av livsmiljöer för djur och växter.

Naturvårdsverket och SLU Centrum för biologisk mångfald publicerar nu en exceptionellt bred kunskapsöversikt om biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Drygt 50 forskare och experter ger i en antologi om biologisk mångfald exempel på svenska perspektiv över livsviktiga framtidsfrågor, och diskuterar vad som bör göras.

Idag sker artutrotningen mellan 10 och 1 000 gånger snabbare än normalt i jordens historia.

Omkring år 2100 bedöms utdöendetakten vara 1 500 gånger högre än normalt för fåglar, och för groddjur mer än 25 000 gånger högre.

Annons

Trots högt satta politiska miljömål, nationellt och globalt, fortsätter förlusten av biologisk mångfald överallt i världen. Sverige har inte nått mer än ett av de sexton miljömål som sattes för 20 år sedan. Men med snara förändringar går det att vända trenden.

Annons

Politiker på alla nivåer kan och bör:

• Agera utifrån insikten att mångfalden i naturen är grundläggande för och påverkas av de flesta områden där politik bedrivs. Och stödja utvecklingen av ny kunskap om mångfalden i naturen.

• Revidera regelverk och ekonomiska styrmedel för dem som arbetar praktiskt med förvaltning av landskapen och naturresurser, till exempel bönder, skogsägare och fiskare, så att inte biologisk mångfald och ekologiska processer stressas ytterligare.

• Stärka samarbetet mellan olika sektorer i samhället och stimulera till mer samarbete mellan olika myndigheter.

• Skapa incitament för ändring av dagens konsumtions- och produktionsmönster.

• Förhindra lagar och föreskrifter som försvårar för sedvanebruk och överföring av traditionell kunskap, till exempel när det gäller småjordbruk och skärgårdsbruk.

• Förbättra styrmedel för att gynna naturbetesmarker och ett skonsamt och hållbart skogsbruk.

Annons

Hela samhället behöver också bredda synen på vad kunskap om biologisk mångfald handlar om. Biologisk mångfald berör en mängd expertområden och de flesta akademiska discipliner – från naturvetenskapliga och tekniska, till juridik, ekonomi, samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humanistiska ämnen, men också kunskap baserad på praktiska erfarenheter.

Kunskapen om biologisk mångfald behöver omsättas i praktiken. Att utveckla kunskapen är viktigt, och det behövs resurser för det. Men forskning och annan kunskap behöver också nå ut till alla, inte minst dem som fattar och förvaltar beslut som får konsekvenser för den biologiska mångfalden. IPBES, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, är en mellanstatlig plattform som sammanställer kunskapsunderlag om biologisk mångfald. Denna kunskap måste tydligt föras in i arbetet med de svenska miljömålen.

Annons

Vad som behövs är helt enkelt ett samhälle som gynnar och drar nytta av naturbaserade lösningar.

För detta krävs genomgripande förändringar som berör hela samhället. Många olika grupper måste agera, förutom politiker också myndigheter, landskapsförvaltare, pedagoger och den breda allmänheten.

Annons

Frågan kan tyckas drastisk men det handlar om huruvida arten människa kommer att ingå i det sjätte massutdöendet.

Många samhällsförändringar behövs, utmaningarna är stora, men det finns lösningar och hopp.

SKRIBENTERNA

Klas Sandell, professor emeritus i kulturgeografi, Karlstads universitet

Håkan Tunón, farmacie doktor, SLU Centrum för biologisk mångfald

Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Tuija Hilding-Rydevik, professor emeritus i miljöbedömning, SLU Centrum för biologisk mångfald

Cecilia Lindblad, filosofie doktor i akvatisk ekologi

Johan Svensson, jägmästare, skoglig doktor i ekologi, forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU

Torbjörn Ebenhard, filosofie doktor i zooekologi, föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald.

Samtliga medförfattare till boken ”Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor”, som finns gratis att ladda ner på www.slu.se/antologi-bm.

Annons

Annons

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy