Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

kultur

Ida Ölmedal
Forskarna behövs i medierna – men hur ska de hinna?

Kulturredaktionen och Centrum för kunskapshistoria bjuder in till en samtalskväll om forskare, medier och covidkrisen.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

”Ad utrumque” står det på Lunds universitets sigill. Det anspelar på den latinska sentensen ”ad utrumque paratus”, ”beredd till bådadera”, och syftade till en början på studier och krig. Men hur mycket omvärldsengagemang hinner de anställda med idag?

Bild: Johan Nilsson/TT

Annons

Kan en disputerad få Augustpriset? En undanskymd överraskning i fackboksklassen i tisdags var akademikerdominansen: förutom professor emeritus Anders Cullheds ”Dante – den första författaren” nominerades historikern Carl Henrik Carlssons ”Judarnas historia i Sverige” samt ”Dolda gudar – en bok om allt som inte går förlorat i en översättning” av Nils Håkanson, doktor i slaviska språk.

Det är lite ovanligt. Senast en professor kammade hem priset var 2010, när historikern Yvonne Hirdman fick det för boken om sin mamma, ”Den röda grevinnan”.

Det är trist att det är så sällsynt. Troligtvis är det en effekt av det fenomen som Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag, beskrev på kultursidan i våras: med den hårdnande konkurrensen i universitetsvärlden hinner färre forskare träna sig i att skriva för en bredare publik. Det som brukar kallas för den tredje uppgiften – att dela med sig av kunskap ute i samhället – blir en fritidssyssla. Den sätts åt sidan för att skriva internationella forskningsartiklar och söka stipendier.

Annons

Annons

Diskussionen handlade då främst om kultursidorna och började med en intressant artikel av historikerna Johan Östling och David Larsson Heidenblad, som sörjde att forskarna tar mindre plats där idag. Östling och Larsson Heidenblad är också föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet och när vi träffades strax efter deras text gjorde de en till intressant iakttagelse: Vårens mest uppmärksammade och omdebatterade fackböcker – Johan Anderbergs ”Flocken” och Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens” – handlade båda om vetenskap, men ingen av dem var skriven av en forskare.

Jag tror att en viktig faktor i genomslaget för båda böckerna är just språk. Utan att jämställa dem innehållsmässigt kan man konstatera en sak: de är båda skrivna av två drivna stilister. Många läsare har tagit sig igenom böckerna, förstått och blivit sugna på att diskutera.

Berättarteknik eller retorisk finess är inte något man bara har, det kräver övning. För några år sedan anställde Uppsala universitet en ”husförfattare” som skulle hjälpa forskare att hitta rätt språk. Kanske vore det något för de skånska universiteten att testa?

Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens” blev en av vårens mest omdebatterade böcker. Foto: Joel Nilsson

Annons

På kulturredaktionen är vi förstås angelägna om att forskare ska ta plats i spalterna och bidra till ett bildat offentligt samtal. I samarbete med just Centrum för kunskapshistoria bjuder vi den 11 november in till en samtalskväll där forskare möter journalister och redaktörer. Under rubriken ”Blev vi klokare av coronakrisen?” lyssnar vi på HD:s vaccinexpert och kulturskribent Farshid Jalalvand, ovan nämnda Johan Anderberg, medievetaren Mia-Marie Hammarlin samt Rebecca Selberg, sociolog och genusvetare som forskat inom intensivvården under covid. Därefter fortsätter diskussionen om hur forskarna kan ta plats i offentligheten mellan Johan Östling, Daniel Sandström, Expressens kulturredaktör Victor Malm samt undertecknad. Vi hoppas att kvällen ska inspirera till fler möten mellan medie- och universitetsvärldarna.

Annons

Universitetstillvaron kan vara konkurrensfylld och stressig. Här Malmö universitet.

Bild: Hussein El-Alawi

Men jag vill också passa en boll till universitetsrektorerna, den relativt nytillträdda Erik Renström i Lund och Kerstin Tham i Malmö: Hur ser de på konflikten mellan meriteringslogiken och den tredje uppgiften? Kan universitetsledningen stötta forskarna att ge sig ut i offentligheten, trots att det ofta gynnar karriären mer att stänga in sig i labbet eller biblioteket?

Ida Ölmedal är kulturchef.

Samtalskvällen ”Ta plats i offentligheten, forskare!” äger rum den 11 november klockan 18 - 20 på Lux vid Lunds universitet. Moderator är Andreas Ekström, kulturjournalist på HD och Sydsvenskan. Ingen föranmälan behövs.

Annons

LÄS MER:

Daniel Sandström: Så kan forskarna hitta tillbaka till offentligheten

Lundahistoriker: Forskarna behövs på kultursidorna

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy