Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Klimatåtgärder påverkar människors hälsa på ett positivt sätt.”

Vissa av de faktorer som ligger bakom uppvärmning, förorening och utarmning av planeten driver på utvecklingen av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Det skriver företrädare för föreningen Läkare för miljön Skåne.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Vardagsmotion både minskar fossilberoendet och gynnar hälsan, skriver artikelförfattarna.

Annons

Att klimatförändringarna hotar människors hälsa råder det inte längre något tvivel om efter IPCC:s senaste rapport. Vad färre känner till är att klimatomställning, däremot, kan förbättra folkhälsan.

Klimatåtgärder innebär inte bara en möjlighet att avvärja sådant som hotar människors hälsa utan är även en chans att genomdriva folkhälsoåtgärder.

Som läkare är vi övertygade om att de fördelar klimatomställningen medför för liv och hälsa är ett kraftfullt argument för en övergång till ett koldioxidminimerat samhälle och en hållbar hälso- och sjukvård.

Inför klimattoppmötet i Glasgow som börjar idag, den 31 oktober, har Världshälsoorganisationen, WHO, publicerat specialrapporten The health argument for climate action som slår fast att hälsoargumenten för en snabb klimatomställning aldrig varit tydligare än nu. Meningen är att WHO:s rapport ska ligga till grund för beslutsfattare och tjänstemän inom alla samhällssektorer.

Annons

Annons

Här är några exempel på hur klimatåtgärder påverkar människors hälsa på ett positivt sätt:

En utfasning av fossil förbränning minskar luftföroreningarna. Det gynnar människors luftvägs-, hjärtkärl- och mentala hälsa från foster till ålderdom. Varje år dör cirka 7 600 personer i Sverige i förtid till följd av förorenad luft, enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet. Värdet av de möjliga hälsoeffekterna beräknas till 56 miljarder kronor per år.

Enligt studier av forskarna Anna Oudin och Ebba Malmqvist vid arbets- och miljömedicin på Lunds universitet dör sju gånger så många Malmöbor av luftföroreningar som av trafikolyckor, trots att föroreningsnivåerna i Malmö ligger under EU:s gränsvärden.

Om de lokalt bildade avgaserna från bensin- och dieselbilar, bussar och lastbilar försvann skulle Malmöbornas sjukfrånvaro enligt de båda forskarna minska med 2 729 dagar per år. Dessutom skulle 21 fall av barnastma och 87 fall av demens förhindras i Malmö varje år.

WHO konstaterade redan 2018 att Parisavtalet är ett folkhälsoavtal och att det ekonomiska värdet av hälsovinsterna från minskade luftföroreningar kan betala klimatomställningen.

Vissa av de faktorer som ligger bakom uppvärmning, förorening och utarmning av planeten driver även på utvecklingen av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. För att få bukt med dem krävs ett omfattande arbete med de gemensamma orsakerna, ohållbara och osunda levnadsvanor.

Inom hälso- och sjukvården är just arbetet med sjukdomsförebyggande levnadsvanor en hörnsten och flera av de åtgärder som förhindrar sjukdom är även viktiga för att nå klimatmålen. Genom att motivera och underlätta för sina patienter eller medarbetare att cykla eller gå till busshållplatsen istället för att ta bilen minskar stillasittandet. Vardagsmotion både minskar fossilberoendet och gynnar hälsan.

Annons

Annons

Maten är också en nyckel när det gäller planetens och människors hälsa. I Sverige är ohälsosamma matvanor en av de tre viktigaste riskfaktorerna för sjukdom. Samtidigt står matproduktionen för mer än en fjärdedel av jordens samlade utsläpp av växthusgaser, driver på avskogning och massutrotning av arter.

Eat-Lancetkommissionen, med klimatforskaren Johan Rockström i spetsen, beskriver maten som den viktigaste faktorn för att optimera mänsklig hälsa och miljömässig stabilitet. Det handlar om att lägga om till en mer växtbaserad kost med mer grönsaker, baljväxter och fullkorn och begränsa intaget av mat från djurriket. Danmarks officiella kostråd uppdaterades i våras och tar nu både hälso- och klimathänsyn. De rekommendationer som ligger till grund för svensk sjukvård ska uppdateras nästa år och ett tydligare hållbarhetsfokus är utlovat.

På skånska vårdcentraler har hälsosamtal med 40-åringar dragits i gång för att förebygga sjukdom och minska det framtida vårdbehovet. Det är en typ av förebyggande arbete som visat sig ge goda resultat när det gäller att minska risken för förtida död. Samtidigt innebär det en chans för sjukvårdspersonal att ta större hållbarhetshänsyn i sitt arbete.

Klimatförändringarna är ett av århundradets största hälsohot och det måste avvärjas. Som läkare verksamma på skånska sjukhus och vårdcentraler avser vi göra vad vi kan för att begränsa klimatförändringarna och därigenom både skydda och främja människors hälsa.

För att få fart på omställningen måste makthavare beslutsfattare och andra samhällsaktörer med möjlighet att driva arbetet förstå klimatförändringarnas samband med människors hälsa, och använda sig av argumentet att klimat- och folkhälsoåtgärder hänger ihop.

Annons

Annons

SKRIBENTERNA

Ida Persson, ST-läkare

Annalina Tammen, ST-läkare

Maria Iveroth, ST-läkare

Per Geijer, distriktsläkare

Anders Sandström, specialistläkare i geriatrik och internmedicin

Samtliga medlemmar i föreningen Läkare för miljön Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy