Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionSkåne

Aktuella frågor
”Allt fler bönder i Skåne funderar på om de har  råd att producera mat.”

Regeringen bör arbeta fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som för andra yrkesgrupper under pandemin, skriver Hans Ramel, ordförande för LRF i Skåne.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

I Skåne sker en tredjedel av landets matproduktion. Lantbruket i regionen skapar 25 500 arbetstillfällen, skriver Hans Ramel.

Bild: Mats Roslund

Annons

Efter klimattoppmötet i Glasgow kommer alla vara överens. Ska utsläppskurvan vändas måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare.

Men samtidigt som den globala klimatkrisen pågår, är en begynnande global matkris på väg.

Kostnaderna för att producera mat har blivit oerhört mycket högre den senaste tiden, något som har slagit hårt mot lantbrukare.

De kraftigt höjda priserna på foder, gödsel och diesel de senaste månaderna innebär en kostnadsökning i Sverige på 4,1  miljarder kronor på årsbasis, enligt en aktuell beräkning från LRF.

Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i Skåne funderar på om de överhuvudtaget har  råd att producera mat. Istället för att diskutera hur de ska fortsätta öka sin matproduktion på ett hållbart sätt pratar många av LRF:s nästan 8 000 lantbrukare i Skåne om de ska lägga marken i träda. Det skulle få stora konsekvenser för hela Sverige. I Skåne sker en tredjedel av landets matproduktion och lantbruket i regionen skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vård och skola.

Annons

Annons

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibla. Att ge premier så att människor ställer om till elbilar är bra. Men hur ska vi bönder, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska eltraktorer på marknaden. Klimatåtgärder måste redan från början anpassas för matproduktion.

Vi bönder är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på våra orter och se till att landsbygden hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018.

Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som för andra yrkesgrupper under pandemin.

I Norge har regeringen redan agerat. Landets jordbruk ska få ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för kraftigt höjda priser. Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet.

Det är viktigt att krispaket för jordbruket har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som lantbrukare gjort för en hållbar omställning får inte ha varit förgäves. Därför har LRF lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

• Ge ett tillfälligt riktat stöd till lantbruket. Utforma det som 2018 års stöd vid extremtorkan.

• Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

Annons

• Ge riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Det bör ske som riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

• Inför jordbruksavdrag. Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

Annons

• Inför återbetalning av dieselskatten. Det behövs en kortsiktig förstärkning av dagens återbetalningssystem för jord- och skogsbrukare.

• Gör en styrmedelsanalys. Nu behövs en konsekvensanalys av de styrmedel som idag påverkar lantbrukarnas lönsamhet på ett negativt sätt.

Sveriges lantbrukare är internationellt sett i absolut topposition när det gäller djurhälsa och hållbar matproduktion, och vill fortsätta att jobba för ett än mer hållbart och än mindre fossilberoende lantbruk.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förvänta sig att de tar hela den kostnadsökning som skett är inte realistiskt. Dessutom måste prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Det handlar då inte sällan om import av varor som det är förbjudet att producera i Sverige och som gör större skada för klimatet och är sämre för människors hälsa.

Skånes bönder har ett tydligt budskap till regionens riksdagsledamöter: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar så att vi kan fortsätta att producera hållbar mat i världsklass.

SKRIBENTEN

Hans Ramel är ordförande för LRF, Lantbrukarnas riksförbund, i Skåne.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy