Fredagen innan höstlovet började tvååriga Viktor Richardsen i Hjärnarp få hosta och feber. Trots febernedsättande under den följande helgen vägrade febern att sjunka, Viktor hade ont i örat och började få svårt att andas.

– Jag hade tagit föräldraledigt och vi skulle ha ett mysigt höstlov. Istället blev det en mardröm, säger Viktors mamma Therese Richardsen.

Pappa Ronny Richardsen berättar att de åkte upp till barnakuten och läkaren kom fram till att sonen hade öroninflammation och akut lunginflammation i ena lungan.

Hemskickade med penicillin blev de ombedda att komma tillbaka om Viktor inte hade blivit bättre till på torsdagen. Men redan på onsdagen kände föräldrarna att det inte gick längre.

– Han hade jättesvårt att andas, så vi ringde 112 och ambulansen kom snabbt, berättar Ronny.

Väl framme på akuten stod ett flertal ur personalen redo att ta emot Viktor.

– Det var säkert sex, sju sköterskor som väntade på oss. Vi fick ett väldigt bra mottagande, berättar Ronny Richardsen.

Viktor fick dropp och syrgas. En massa prover togs, som bland annat visade att han hade både RS- och Rhino-virus.

– Med syrgasen hade han en bra syresättning, men när de sedan minskade på den blev det sämre igen, säger Ronny.

Barnakuten på Helsingborgs lasarett har på senare tid haft ett ovanligt högt söktryck, och många av de inlagda barnen har RS-virus. Personalen har vädjat till föräldrar om att hålla de lite äldre syskonen hemma för att skydda de allra yngsta från viruset. Barn under sex månader brukar drabbas hårdast.

Men även Viktor blev inlagd och det skulle ta tre dagar innan han fick komma hem igen.

– Att se sitt barn, som det alltid är fullt krut i bara ligga där är fruktansvärt. Man är så hjälplös, säger Ronny.

Anna-Karin Albin, verksamhetschef för verksamhetsområde Barn och Ungdom, upplever att det i den nu pågående RS-säsongen är fler barn i Viktors ålder som läggs in med RS-virus. Men hon påtalar att det fortfarande är de allra minsta som drabbas hårdast.

– Det är inte så att de lite äldre barnen utgör flertalet av de barn som är inlagda på grund sv RS, men fler än normalt, säger hon.

Förklaringen stavas pandemi.

– När immunförsvaret inte varit aktivt på ett tag, så får det jobba mer när det utsätts för smittor. Då blir vi mer känsliga, och det gäller både barn som vuxen, säger Anna-Karin Albin.

Hon menar att barn som föddes under eller strax innan pandemin har levt mer isolerade än vad man normalt gör.

– Då har de inte stött på den här typen av infektioner. Man kan säga att vi har en slags immunitetsskuld och ligger back i träningen av immunförsvaret.

Varför testar man inte barn för RS-virus när de kommer in med symtom på det?

– Det är sällan relevant att ta virusprover på ett barn vi inte lägger in. Vi behandlar inte RS-viruset i sig, utan symptomen. Om man läggs in för en luftvägsinfektion, tas det prover både för covid-19 och för Rs-virus, säger Anna-Karin Albin.

Therese och Ronny Richardsen känner de en stor tacksamhet för vården de fick. Nu vill de varna andra att RS-virus kan slå hårt mot fler än de allra yngsta.

– Man ska vara försiktig. Därför är det viktigt att man håller sina sjuka barn hemma, säger Therese Richardsen.