Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Helsingborg

Arvid, 7, går en tuff match mot diabetes: ”Han ska inte begränsas”

Ska en allvarlig sjukdom få stå i vägen för drömmar? Familjen Blixt i Rydebäck har svaret klart. Med målmedvetenhet tacklar de yngsta sonens diabetes.

Koll på kolhydraterna. Mamma Eva Blixt matar in uppgifter för att se hur mycket insulin sonen Arvid behöver. Hans diabetes kräver en balansakt dygnet runt för att hålla faran borta.

Bild: Emil Langvad

Annons

Arvid Blixt kan kicka till 29 och drömmer om att bli fotbollsproffs. När det var Halloween klädde han ut sig till spöke och ringde på ”ungefär 25 dörrar”. En hel spann med godis blev det.

Han är en ganska typisk sjuåring, helt enkelt, men med en extra utmaning att tackla.

I somras fick han typ 1-diabetes. Det är en obotlig sjukdom som 50 000 personer i Sverige har. Av dessa är 8 000 barn. Sjukdomen kan vara livsfarlig om man inte får rätt hjälp i en akut situation.

Det gäller också att hålla noga koll på vad man äter och dricker. Som nu när det är dags för lunch i villan i Rydebäck.

– Ska vi köra tio? säger mamma Eva Blixt och pekar på köttbullarna i stekpannan.

Den höstlovsledige sonen nickar. Han har precis spelat fotboll på tomten och behöver energi.

Annons

Där ute räknade han mål. Nu räknar mamman hur många kolhydrater, som innehåller socker, det finns på tallriken. Varje ingrediens är noga avvägd.

Annons

En kolhydrat per köttbulle är lika med tio. Två deciliter kokt pasta gånger 15 kolhydrater, det blir 30. Lite osötad ketchup, majs, morötter och ärtor som avslutning.

– Då är vi uppe i 48, summerar hon.

”Att vara försiktig”, säger Arvid Blixt om vad han har lärt sig som diabetessjuk. ”Inte tjuvta mat. Jag frågar mamma först”, fortsätter han.

Bild: Emil Langvad

Arvid Blixt äter upp allt med god aptit. Men hans diabetes gör att kroppen inte kan ta hand om kolhydraterna på rätt sätt. En dosa på hans ena arm visar att blodsockervärdet är alldeles för högt. Om inget görs nu blir han dåsig och trött.

Som tur är finns det hjälpmedel.

Dosan skickar ett meddelande till familjens mobiltelefoner om att här behövs det genast insulin. Mamma Eva räknar ut exakt hur mycket med hjälp av en annan liten apparat.

Med samma smarta teknik skickar hon informationen vidare till en insulinpump på sonens mage. Pumpen sätter igång och ser till att blodsockret sjunker till lagom nivå.

Men det finns andra faror med sjukdomen.

Arvid Blixt spelar fotboll i hemmaklubben Fortuna FF. Gärna i anfallet eftersom det är kul att göra mål. Ju mer han springer desto mer kolhydrater gör han av med. Då kan blodsockret snabbt bli alldeles för lågt och det funkar inte alls på planen.

– Jag blir snurrig i huvudet, berättar han.

Därför har han alltid med sig en egen diabetesväska. I den finns färdigblandad saft och en plåtburk med druvsockertabletter. Mamma Eva och pappa Fredrik Blixt följer med på träningar och matcher.

– Det kan gå väldigt fort nedåt, för Arvid är en väldigt aktiv kille. Vi behöver fylla på med saft och frukt var tjugonde, trettionde minut, säger hon.

Annons

Annons

Mobiltelefonen är livsviktig för sjuåringen. Den larmar om hans blodsocker är för högt eller för lågt.

Bild: Emil Langvad

På Rydebäcksskolan blir det fotboll på rasterna. Om en vuxen man kutar på längs sidan av planen är allt bara i sin ordning. Det är elevassistenten Bosse Ekström som har diabetesväskan redo när Arvid Blixt behöver den.

Lunchen, fotbollen, skolan. Men dygnet har som bekant fler måltider, aktiviteter och timmar än så. Varje nytt moment kräver att familjen är på tårna.

För det är inte bara vad Arvid Blixt äter eller dricker som påverkar hans blodsockernivå. Utan också hur mycket han rör på sig, vilket humör han är på, om det är varmt eller kallt ute, och så vidare.

Diagnosen den 29 juni i år blev något av en chock.

– Jag hade ingen aning om att det innebar så mycket detaljer. Om jag vetat direkt på lasarettet hade jag nog brutit ihop, säger Eva Blixt.

Den rätta kicken. Manchester United och PSG är två favoritlag för fotbollsfantasten.

Bild: Emil Langvad

De första nätterna hade de inga hjälpmedel. Föräldrarna ställde väckarklockan för att varannan timme ge sonen en insulinspruta i magen och kontrollera hans blodsocker.

Nästa steg var att våga lita på tekniken. Är det verkligen säkert att telefonen larmar varje gång? Gör insulinpumpen sitt jobb?

Det blev inte mycket sömn.

– Jag låg med telefonen under kudden, berättar hon.

Nu känner de sig betydligt säkrare, även om oron alltid finns där. Eva Blixt pratar på detaljerat om sjukdomen som om hon aldrig gjort något annat.

Annons

Hon och maken har hållit utbildningar om sonens sjukdom för skolpersonal, grannar och föräldrar till hans kompisar. Att ställa upp i tidningen känns lika självklart. Särskilt i samband med Världsdiabetesdagen, idag den 14 november.

Annons

– Jag vill sprida information om hur det är att leva med detta. Så att man vet hur man ska agera om det händer något.

Eva Blixt måttar varsamt upp lunchens ingredienser.

Bild: Emil Langvad

Rätt behandling kan rädda liv. Fel kan däremot förvärra situationen, konstaterar Eva Blixt.

– Om man vet att Arvid eller en annan person har diabetes och skulle bli medvetslös, då är det socker som behövs. Aldrig insulin – det är en vanlig missuppfattning. Och ring 112.

Hon hoppas också att forskningen fortsätter att göra framsteg. Mycket har hänt även om ett botemedel ännu inte finns. Det går att leva ett långt och bra liv med sjukdomen.

– Innan insulinet kom 1921 var prognosen ett år kvar att leva.

Koll på bollen. ”Jag brukar vara anfallare, för det är kul att göra mål", säger Arvid Blixt.

Bild: Emil Langvad

Efter lunchens köttbullar och pasta demonstrerar Arvid Blixt sitt Fifa 22 på teven. Messi och Ronaldo är två favoriter medan Zlatan döms ut som mer eller mindre slut.

Sedan blir det fotboll på riktigt mot familjens mål där ute. Sjuåringen klackar upp bollen i ett specialtrick och tar hem spelet.

Annons

Sjukdomen ska aldrig få vinna, betonar mamman.

– Vår ingång är att han inte ska begränsas. Han ska leva och ha kul och ha alla möjligheter i sitt liv.

Långt till lördag... Den välfyllda spannen från Halloween måste fördelas på många helger framåt.

Bild: Emil Langvad

Fakta

Så många drabbas varje år

I Sverige lever 50 000 personer med typ 1-diabetes. Av dessa är 8 000 barn. Det är oklart vad som orsakar sjukdomen. 900 nya barn insjuknar varje år.

Typ 1-diabetes är en autoimmun och obotlig sjukdom som angriper kroppens insulinproducerande celler ( finns i bukspottkörteln). Utan insulinproduktion kan kroppen inte på ett naturligt sätt ta upp druvsocker från blodet så att det förbränns eller lagras.

Personer med typ 1-diabetes måste å ena sidan dagligen ta insulin för att hålla blodsockernivån nere. Å andra sidan få i sig något blodsockerhöjande när nivån är för låg.

Nu i november är det internationella barndiabetesmånaden. I dag, söndag den 14:e, är det dessutom Världsdiabetesdagen. Syftet är att synliggöra och öka samhällets kunskaper om sjukdomen.

Källor: diabetes.nu och barndiabetesfonden.se

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy