Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Svensk politik

Inflationen kan sätta stopp för många vallöften

Stigande inflation kan ändra förutsättningarna för en ny statsminister och nästa års valrörelse. När priser och räntor ökar får politikerna det svårare att lova ökade offentliga investeringar.

– Det kan överhetta en ekonomi som redan går på högvarv, säger lundaprofessorn Lars Jonung.

"I dessa tider är det viktigt att investeringarna inte är politisk konsumtion, utan satsningar som ger en samhällsekonomiskt positiv avkastning", säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Bild: Tomas Oneborg/TT

Annons

Flera politiska partier har gjort ”grön omstart” till ett mantra inför nästa års valrörelse. De vill på olika sätt anpassa Sverige till en klimatsmart framtid. Men meningarna går isär om hur stora offentliga investeringar som bör ingå i en sådan omstart.

Vänsterpartiet förordar tydligast att Sverige bör investera sig ur coronakrisen. Både Jonas Sjöstedt och Nooshi Dadgostar har krävt stora investeringar i offentlig sektor och infrastruktur.

– Det skapar arbetstillfällen i flera led, men hjälper oss också att få ner utsläppen och klara klimatmålen, sade Sjöstedt när coronakrisen var som djupast.

Sedan dess har både svensk ekonomi och världsekonomin förändrats.

• I Sverige var inflationen under oktober 3,1 procent på årsbasis – högt över Riksbankens mål på 2,0 procent.

Annons

• I euroområdet låg prisuppgången i oktober på 4,1 procent.

Annons

• I USA var inflationstakten under samma månad 6,2 procent, den högsta nivån sedan 1990.

Risken finns att Sverige importerar såväl stigande inflation som ökande räntenivåer – trots att riksbankschefen Stefan Ingves förutspår låga räntor i flera år framöver.

– Stefan Ingves i all ära, men hans makt är kraftigt begränsad eftersom lånemarknaden är internationell, säger Lars Jonung.

– Det är i praktiken den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska Centralbanken som bestämmer räntan i Sverige. Svenska affärsbanker lånar ju i New York och London för att finansiera den svenska bostadsmarknaden, säger han.

Om svenska politiker vill dämpa den inhemska inflationen – och i förlängningen vår inhemska räntenivå – bör de se till att svensk ekonomi inte överhettas. Det får inte bli en överdrivet stor efterfrågan på varor och tjänster.

– Sverige klarade coronakrisen genom att undvika nedstängning. Det ger nu en champagnekorkseffekt när världsekonomin vänder uppåt med stora leveransproblem. Att då ösa på med ökad efterfrågan genom den ekonomiska politiken förstärker kapacitetsbristen och bidrar till ännu mer inflation, säger Lars Jonung.

Sedan drygt 15 år har ränteläget i Sverige varit historiskt lågt. Samtidigt har den globala handeln ökat. Därför har vi vant oss vid en dämpad prisutveckling genom en låg internationell inflation. Nu måste svenska folket och en ny svensk statsminister tänka i nya banor.

Annons

Annons

Det råder nya tider. Inflationen hotar att stiga. Internationella leveranskedjor knakar. Råvaru- och energipriser slår i taket. Bensin- och elpriser är politiskt omtvistade. Det kan bli dyrare för både stater och privatpersoner att investera på grund av stigande räntor.

– Det är val inom mindre än ett år. Då vill politikerna gärna tala om satsningar. Det är ett ord som förför oss väljare, säger Lars Jonung.

– Men i dessa tider är det viktigt att investeringarna inte är politisk konsumtion, utan satsningar som ger en samhällsekonomiskt positiv avkastning.

"Bensinpriserna må vara föremål för het politisk debatt, men bostadspriserna är betydligt viktigare", säger Lars Jonung.

Bild: Tomas Oneborg/TT

Lars Jonung ger ett klassiskt exempel på vad han ser som "politisk konsumtion" – när Sverige på 1810-talet satsade på föråldrade kommunikationer genom att bygga Göta kanal.

Enligt Lars Jonung kan de svenska höghastighetsbanorna bli en liknande felsatsning. Det kan dock ingen vara säker på idag. Det visar sig först i historiens backspegel.

Men det som är säkert är att kostnaden för järnvägssatsningar skenar. Prisökningen på cement och stål – sådant som järnvägar byggs av – ligger på 50-70 procent.

När Magdalena Andersson tillförde en miljard kronor till väg- och järnvägsbyggen i årets höstbudget beskrevs extramiljarden som en satsning. I själva verket var den en kompensation för ökade kostnader, en extraavgift för inflationen. Den gav inte en enda meter ny väg eller järnväg.

Annons

Enligt Lars Jonung ligger den politiska dynamiten i Sveriges ekonomiska utveckling inte i vem som väljs till statsminister, utan i ränteläget.

– Tänk om räntorna vänder upp – och gör det snabbt och kraftigt – på grund av stigande inflation. Då går fastighetspriserna ner, men skulderna finns kvar i nominella belopp. Skuldbördan växer. Många skuldsatta hushåll kan klämmas åt, säger Lars Jonung.

– Bensinpriserna må vara föremål för het politisk debatt, men bostadspriserna är betydligt viktigare ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger han.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy