Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Asfaltering av åkermark är trots allt värre än skövling av regnskog

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Den takt i vilken de skånska storstadskommunerna nu exploaterar högklassig åkermark saknar historiskt motstycke. Det skriver Martin Krokstorp. Bilden visar lagerbyggnader vid Långeberga.

Annons

Att vara jordbrukare i Helsingborgs Kommun år 2021 ger mig nästan en känsla av att vara turist i mitt eget närområde. Trots att jag själv är 9:e generationens växtodlare och tillika förvaltare av familjegården, så upplever jag det numera som att jag bara är på tillfälligt besök. Åtminstone så känns slutdatumet för mitt uppehälle närmare än någonsin.

Under senare tid har åkermarkens nyttjande flitigt debatterats. Jag ser det som ett bevis på två olika saker. Dels beror det på att jordbruksmarken utgör en väsentligt stor del av vårt närområde och att det därför fullt naturligt ligger oss medborgare varmt om hjärtat. Samtidigt beror det på att den takt i vilken de skånska storstadskommunerna nu exploaterar högklassig åkermark helt saknar historiskt motstycke.

Annons

Annons

För flera år sedan satt jag på en konferens och hörde en lantbruksforskare säga att vi i auditoriet inte skulle bemöda oss om att lära våra blöjbarn att så småningom styra eller växla, för när de blir myndiga finns det varken ratt eller pedaler i våra lantbruksmaskiner. Så är det nog, men med den utvecklingen vi ser nu i vårt geografiska område, så är det nog ingen idé att jag lär mina barn om fotosyntes, livsmedelsproduktion, vattenhushållning eller biologisk mångfald heller. Av vilken anledning ska jag som växtodlare i Helsingborgs kommun bry mig om att utveckla och förbättra odlingsförutsättningarna i samklang med ett förbättrat miljö- och klimatarbete när ledande politiker och beslutsfattare ser min livsmedelsproducerande mark primärt som exploateringsbar yta?

Vad ska motivera mig i mitt förvaltande att fortsatt prioritera blommor, bin, maskar och lärkor, när det inom en snar framtid inte ges plats åt dessa? De gröna stråk som man från kommunalpolitikens håll varit så stolta över håller nu på att förvandlas till gröna strimmor vars färg allt hastigare falnar.

Att omvandla produktiv åkermark till asfalterad yta är ur klimatsynpunkt likvärdigt med regnskogsskövling. Egentligen ännu värre! Regnskogen skövlas oftast för att frigöra åkermark, vilket är en tydlig klimatförsämring, men ytan kan åtminstone fortsatt lagra in koldioxid och producera livsmedel. En åkermark i Helsingborgs kommun som asfalteras kommer aldrig mer bidra till ett förbättrat klimat. Aldrig! Ingen mer livsmedelsproduktion, ingen mer klimatnytta och ingen biologisk mångfald.

Annons

Annons

Jag är absolut inte motståndare till att Helsingborg växer! Självklart ska vi växa! Däremot gör jag stor skillnad på samhällsnyttan när vi jämför befolkningstillväxt med industritillväxt. När våra politiker ger bifall till att ersätta livsmedelsproduktion och klimatnytta med industribyggnader, som dessutom i stor utsträckning tar emot och levererar paket och varor som inte ens har någon platsspecifik koppling till marken det sker på, då har jag svårt att förstå samhällsnyttan.

Lika mycket som jag idag gläds åt att som livsmedelsproducent kunna förklara och visa för mina barn hur jag värnar och vårdar jord, djur och natur, lika mycket våndas jag den dag då jag ska behöva förklara för mina barnbarn att jag minsann arbetade med jordbruk en gång i tiden, men att detta inte värderades speciellt högt av samhället. Denna vånda känner jag dagligen! Att jag i framtiden kan komma att tvingas ”turista” till de marker jag en gång försökte förvalta gör ont. På riktigt!

Trots allt har jag en förhoppning om att politiker och beslutsfattare inte bara ser till dagens behov och trender, utan i större utsträckning ser till vilka förutsättningar vi vill ge våra barn att fortsatt förvalta vår samhällsuppbyggnad.

Med den gnutta lokala framtidstro jag ännu klamrar mig fast vid så passar det ganska bra att avsluta den här turistens klagan på samma sätt som Cornelis en gång gjorde:

”Visst har det blivit kaos i tidens lopp.

Men så länge det finns ungar så finns det hopp.”

Martin Krokstorp

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy