Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionLandskrona

Aktuella frågor
”Fattigdomen bland barn med utländsk bakgrund är drygt sju gånger högre.”

Det är synnerligen viktigt att politiker i städer som Malmö och Landskrona med en mångkulturell befolkningssammansättning tar till sig de siffror som Rädda Barnens nya rapport om barnfattigdom har fått fram, skriver Tapio Salonen och Anna Angelin.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Fattigdomen har vuxit oroväckande mycket bland barn till utlandsfödda ensamstående mammor, skriver artikelförfattarna.

Bild: Janerik Henriksson

Annons

För första gången sedan Rädda Barnens mätningar började år 1991 är Malmö inte längre den kommunen med högst barnfattigdom i Sverige.

Den rapport som idag presenteras av Rädda Barnen är baserad på senast tillgängliga statistik, som är från år 2019, och utgår från en strikt definition av barnfattigdom där familjen har svårt att klara av nödvändiga utgifter.

Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard enligt barnkonventionen som numera är svensk lag. Ändå lever nästan 200 000 barn i Sverige i ekonomiskt utsatta familjer, enligt den nya rapporten.

När barn under lång tid måste hantera en vardag präglad av oro och begränsningar innebär det ofta att deras förutsättningar när det gäller att uppnå goda levnadsvillkor senare i livet minskar. Samma sak gäller delaktighet och upplevelsen av att känna samhörighet med resten av samhället.

Annons

Annons

Malmö befinner sig nu på plats 288 av 290 kommuner när det gäller barnfattigdom. Nästan vart fjärde barn i Malmö, 24 procent, lever i ekonomisk utsatthet. Trots att det är en hög nivå utgör det en minskning i jämförelse mot 29,3 procent 2011 eller 25,2 procent 2016.

I Malmö har barnfattigdomen minskat mest i stadsdelar med högst barnfattigdom, på till exempel Rosengård med 3,1 procentenheter mellan 2016 och 2019. Ändå lever vartannat barn (49 procent) på Rosengård i barnfattigdom. Detta är mer än fem gånger så högt som riksgenomsnittet på 9,2 procent.

I Skåne är nivån totalt sett oförändrad mellan 2016 och 2019. På kommunal nivå fanns en minskning i en tredjedel av kommunerna, bland annat Landskrona med -2,4 procentenheter samt Helsingborg med en mycket marginell förändring på -0,5 procentenhet.

De allra fattigaste barnfamiljerna halkar efter alltmer, samtidigt som majoriteten i Sverige har fått det allt bättre ställt. Ett mönster som specifikt framträder är att de ekonomiska skillnaderna mellan barnfamiljer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat kraftigt.

Trots att barnfattigdomen nu minskat något bland barn med utländsk bakgrund är den ändå drygt sju gånger så hög jämfört med barn med svensk bakgrund. Av samtliga barn i ekonomiskt utsatta familjer återfinns 81,1 procent bland barn med utländsk bakgrund. Det betyder att mer än fyra av fem barn som lever i ekonomisk utsatthet har utländsk bakgrund. En grupp där barnfattigdomen vuxit oroväckande mycket är barn till utlandsfödda ensamstående mammor som ökat från 42,1 till 49,5 procent sedan 2016. Detta kan jämföras med 1,2 procent av de barn som har sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Det är synnerligen viktigt att politiker i städer som Malmö och Landskrona med en mångkulturell befolkningssammansättning tar till sig de siffror som den nya rapporten har fått fram.

Annons

Annons

Rapporten visar att det finns ett omfattande behov av kraftfulla kommunala satsningar för att öka barns välfärd liksom statliga satsningar på fattigdomsreducerande familjepolitiska åtgärder.

Det viktigaste sättet att minska antalet barn som lever i fattigdom är att fler föräldrar har en egen och tillräcklig försörjning.

Barns trygghet och uppväxtvillkor är också starkt beroende av tillgång till en skälig trygg bostad. I den tilltagande bostadsbristen och marknadsanpassning av bostadssektorn är bostadslöshet, trångboddhet och socioekonomisk segregation ökande samhällsproblem. Det drabbar särskilt barnfamiljer med svag ekonomi.

En fungerande skola som kan förebygga och kompensera de negativa effekterna som socioekonomisk utsatthet kan medföra är av yttersta betydelse, likaså kostnadsfria fritidsaktiviteter.

När insatser för att reducera fattigdom och dess skadeverkningar utvecklas och genomförs är det av stor vikt att barn och föräldrar vars liv präglas av ekonomisk utsatthet inkluderas. Deras erfarenheter är ovärderliga för att identifiera och prioritera behov samt utformning av politiska insatser.

SKRIBENTERNA

Tapio Salonen, ansvarig forskare för Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport och professor i socialt arbete Malmö universitet.

Anna Angelin, docent i socialt arbete vid Lunds universitet och ordförande för Rädda Barnens Malmödistrikt.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy