Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Flerbarnstillägget är en kvinnofälla.”

Som forskare, hälsocoach för invandrarkvinnor och barnskötare i invandrartäta områden har vi sett hur kvinnor med invandrarbakgrund, som får sitt första barn, blir uppmuntrade av andra kvinnor att fortsätta föda barn för att slippa jobba. Det skriver Anne Sofie Roald, Hoda Abbas och Safa Abualhayj’a.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Flerbarnstillägget har också bäring på förlossningsvården, skriver artikelförfattarna.

Bild: Britt-Mari Olsson

Annons

Tanken bakom flerbarnstillägget är vacker: Genom att ge barnrika familjer mer barnbidrag kan ekonomisk ojämlikhet i samhället minskas. Sannolikt finns också en idé om att Sverige behöver fler unga människor när en alltför stor andel av befolkningen utgörs av äldre personer.

Många människor som invandrat till Sverige kommer från länder där barnrika familjer ses som något bra och värt beröm. I dessa länder fungerar också många barn som en sorts pensionsförsäkring för föräldrarna. Väl i Sverige kan det vara svårt för dessa invandrare att slita sig loss från vad som är tradition i deras hemländer.

Kvinnor i de mest barnrika familjerna är ofta lågutbildade och har liten kunskap både i det svenska språket och om det svenska samhället. De har därför svårt att kunna hålla koll på sina barn.

Annons

Annons

Som forskare, hälsocoach för invandrarkvinnor och barnskötare i invandrartäta områden har vi sett hur kvinnor med invandrarbakgrund, som får sitt första barn, blir uppmuntrade av andra kvinnor att fortsätta föda barn för att slippa jobba. Huvudargumentet är att fler barn ger mer bidrag. Det får mest genomslag bland de kvinnor som inte ser någon mening med att bli en del av det svenska samhället, socialt eller ekonomiskt. Att föda många barn blir för dem ett sätt att kunna stanna hemma och få mer bidrag. På så sätt stimulerar flerbarnstillägget dem till att inte integrera sig i det svenska samhället, istället leder det till en ökad segregation.

Vi har observerat att många kvinnor med barnrika familjer inte kan prata svenska trots att de har bott i Sverige i flera årtionden och att flera av deras barn är födda i Sverige. Att föräldrarna inte kan, eller bara bristfälligt kan, tala svenska påverkar deras möjlighet att uppfostra barnen.

Den ökade kriminaliteten bland unga i landets förorter, där pojkar så långt nere i åldrarna som 12-13 år är medlemmar i våldsamma gäng, är sannolikt en konsekvens av ett bristande ansvar som bygger på föräldrars okunskap och bristande koll på sina stora barnskaror. Föräldrar som inte har kunskap om det samhälle de lever i kan också överföra en rädsla, ett ointresse eller känslan av hot från samhället till sina barn. Konsekvensen kan bli att den kommande generationen inte känner sig hemma i det svenska samhället. Familjer med många barn, där mödrar och även flera fäder, inte är en del av det svenska samhället kan därför vara en faktor i det ökade gängvåldet som har blivit ett av Sveriges största problem idag.

Annons

Annons

Även de svårigheter som skolan står inför med hot och våld mot elever och lärare, samt den bristande respekten för svenska myndighetspersoner generellt, kan ses i ljuset av en ny generation som inte får den uppfostran som krävs för att bli en ansvarsfull medborgare.

Flerbarnstillägget har också bäring på förlossningsvården. Krisen inom förlossningsvården visar att det svenska vårdsystemet står inför en allvarlig utmaning. Orsakerna till dagens situation är många, men viktigt är att Sveriges befolkning har ökat med 1,5 miljoner sedan år 2000. Här spelar också flerbarnstillägget en roll genom att det innebär ett ökat barnafödande.

Det råder inget tvivel om att flerbarnstillägget är en kvinnofälla där kvinnor med låg utbildning bidrar till att social och ekonomisk ojämlikhet upprätthålls.

Flerbarnstillägget stimulerar ett ökat bidragsberoende, något som går stick i stäv med klassisk socialdemokrati där tanken är att alla måste bidra för att öka välfärden för hela samhället.

Flerbarnstillägget är ett i raden av de bidrag som gör det möjligt för nya invånare i Sverige att leva i samhällets utkant istället för att aktivt vara med i samhällsutvecklingen. I ljuset av de utmaningar som Sverige står inför, där alla måste både hitta lösningar och utföra vad som krävs för att förverkliga dem, är flerbarnstillägget kontraproduktivt för den i Sverige förhärskande tanken om integration där alla ska ta del i samhällsutvecklingen.

SKRIBENTERNA

Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap

Hoda Abbas, hälsocoach för invandrarkvinnor

Safa Abualhayj’a, barnskötare

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy